Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Rörelsemönster och habitatanvändning hos ormar är ett område där relativt lite forskning har gjorts trots tecken på minskande populationer på flera platser i världen. Snoken (Natrix natrix) är en vanligt förekommande orm i Sverige som tycks vara på nedgång, troligen på grund av en sämre tillgång på äggläggningsplatser. Vanliga äggläggningsplatser i Sverige utgörs av gödselstackar och komposter vilka ger den stabila temperatur som äggen behöver. Dessa har dock blivit både färre och mer svårtillgängliga under det senaste århundradet. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka äggläggningsplatser som används i ett område där gödselstackar saknas och hur anpassningsbara snokhonor är till nya områden. Detta gjordes genom att jämföra rörelsemönster och habitatanvändning mellan individer som känner till området och individer som inte gör det. Tre snokhonor flyttades från en population utanför Uppsala till en population på Djurgården, Stockholm och spårades dagligen tillsammans med tre individer från den lokala populationen under 25 dagar med hjälp av externa radiosändare. Studier på snokens rörelsemönster och habitatanvändning har inte genomförts i Sverige på 30 år och mer kunskap behövs om arten för att bättre kunna skydda den. Inga ägg kunde lokaliseras men värmen från ett pumphus kan tänkas ge de nödvändiga förutsättningarna. De förflyttade snokhonorna från Uppsala visade tecken på att inte anpassa sig till den nya lokalen genom en högre aktivitetsgrad samt ovilja att nyttja främmande habitattyper jämfört med de lokala individerna. Dessa resultat bör dock tolkas försiktigt på grund av det lilla antalet individer samt den begränsade studieperioden. Varken ljus eller temperatur var bra förklaringsfaktorer för aktiviteten hos snokarna men indikationer på att de är mer aktiva inom ett temperaturspann mellan 20-25°C observerades. De främsta habitaten som användes av snokarna var vassbälten samt oklippta gräsmarker som tack vare sin strukturella komplexitet skapar en blandning av solbelysta och skuggiga områden där snoken effektivt kan uppnå en bra kroppstemperatur. För den framtida förvaltningen av arten krävs att mer information insamlas under en längre tid. Inventeringar och ökad kunskap om äggläggningen behövs innan man kan börja göra upp planer på om och hur snoken bör skyddas.

Movement patterns and habitat use of snakes is a research area where relatively few studies have been done despite signs of declining snake populations around the world. The grass snake (Natrix natrix) is a common species in Sweden that seems to be declining, possibly due to a lack of oviposition sites. Commonly used nesting sites in Sweden constitute of manure heaps and composts which provide the thermally stable environment the eggs require. These have, however, become fewer and less accessible during the last century. The initial purpose of this study was to locate natural oviposition sites in an area without any of the commonly used structures. The adaptive ability of grass snakes was also tested by comparing movement patterns and habitat use of grass snakes familiar with the area and individuals unfamiliar with it. This was done by moving three grass snake females from a population outside the city of Uppsala to a population in Stockholm, Sweden. These three individuals were tracked alongside three females from the local population using external radio transmitters for 25 days. Similar studies have not been made in Sweden in the last 30 years and an increased knowledge of the species is needed to better protect it. No eggs could be located even though the heat from a water pumping station might provide the suitable conditions. The translocated grass snake females showed signs of not adapting to the new environment by moving over larger areas and avoiding unknown habitat types. These results should, however, be interpreted carefully due to the small sample size and the limited study time. Reed belts and unmanaged grasslands were used by all individuals to a varying degree while they actively avoided open areas and woodlands. Neither light conditions nor temperature were good predictors of movement patterns although indications pointed to a higher activity at temperatures between 20-25°C. For future management, it is important to gather more information about the species over a longer time period. Surveys and increased knowledge about the oviposition is needed before plans can be made regarding if and how the grass snake needs to be protected.