Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats är skriven på kandidatnivå och omfattar 15 högskolepoäng. Uppsatsen är skri-ven inom ämnet Företagsekonomi vid Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversi-tet.
En stor kostnadspost för växtodlingsgårdar är handelsgödsel. Svenska lantbrukare tenderar att överskatta grödans kvävebehov, vilket har lett till att den genomsnittliga kvävegivan är högre än den ekonomiskt optimala givan. En kvävesensor kan ge möjlighet till att anpassa kvävegi-van till fältets behov, och där igenom möjligen öka lantbrukarens förutsättningar för skörd- och kvalitetsökning. Kvävesensorn introducerades på den svenska marknaden för 15 år sedan. I dagsläget finns det endast ca 100 stycken sensorer i daglig drift. Det kan tyckas märkligt att inte fler svenska lantbrukare har investerat i denna teknik med tanke på dess potentiella in-täktsökning. Syftet med denna studie är således att redogöra utifrån tre fiktiva typgårdar, med olika brukningsarealer, när det är lönsamt att investera i kvävesensorteknik. Genom en jämfö-relse av de tre typgårdarna kunna ge en bild av när intäkterna överskrider kostnaderna för en investering i kvävesensortekniken.
För att undersöka hur en kvävesensor påverkar lönsamheten i lantbruksföretag, har tre fiktiva typgårdar utformats. Genom ett kvantitativt, med inslag av kvalitativt, tillvägagångssätt har en beräkningsmodell samt en regressionsanalys utförts. Dessa beräkningar av de fiktiva typ-gårdarna ligger till grund för den empiriska datan. För att jämföra typgårdarnas skillnader och likheter har en komparativ design applicerats. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är teorier om investering och beslut. Investeringskalkyler är utformade för att kunna undersöka hur vidare lönsamheten påverkas av en investering i en kvävesensor. Investerings-kalkylerna ligger även till grund för ett eventuellt investeringsbeslut.
Uppsatsen resultat visar på att det är lönsamt att investera i en kvävesensorteknik för samtliga fiktiva typgårdar givet att en skördeökning sker. Enligt denna studie är en ökad sködeavkast-ning ett krav för ett investeringsbeslut. Avgörande produktionsrelaterade faktorer som påver-kar beslut om investering är skördeökning och proteinhalt. Andra påverkande produktionsfak-torer är även jordart, avsalu pris och ett eventuellt investeringsstöd.

A significant cost for farmers is fertilizer. Swedish farmers tend to overestimate the crop's nitrogen needs, which has led to the average nitrogen rate is higher than the economic opti-mum application rate. A nitrogen sensor can provide the possibility to adapt the nitrogen addi-tion to the field's needs, and through that possibly increase the farmer's conditions for Har-vest, and increase quality. Nitrogen sensor was introduced on the Swedish market 15 years ago. In the current situation, there are only about 100 sensors in daily operation. It may seem strange that Swedish farmers have not invested in this technology. The purpose of this study is thus to explain the basis of three fictional farms, with different acreage, when it is profitable to invest in nitrogen sensor technology.
Through a comparison of the three fictional farms be able to provide when the revenue ex-ceeds the cost of an investment in nitrogen sensor technology. The investment calculations are designed to investigate how an investment in a nitrogen sensor impacts on the farms profita-bility.
The results show that it is profitable to invest in a nitrogen sensor for all fictional farms giving a yield increase. According to this study the increased yield is a requirement for an investment decision. Crucial production-related factors that influence the decision making is yield in-crease and increased protein content. Other influencing factors of production are also soils, cereal prices and a possible investment aid.