Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns många olika anledningar till varför man väljer att så mellangrödor. I detta försök har vi valt att fokusera på själva mellangrödan och inte på användningsområdet. Försöket går ut på att undersöka kol- och kvävehalten i oljerättika och maträttika (Strukturator). Definitionen på en mellangröda är något som man odlar mellan två huvudgrödor. Målet med att odla en mellangröda är bland annat att rötterna snabbt ska kunna ta sig ner i marken för att få en luckrande effekt och ta upp överbliven växtnäring så det inte lackas ut. Det finns många olika sorters mellangrödor. Oljerättika och maträttika, som används i detta försök, har en stor pålrot som går djupare ner i jorden än andra mellangrödor.
I detta försök används en speciell rotprovtagare för att kunna få upp rötterna ur marken i olika skikt. Sedan tvättades rötterna med hjälp av en sikt för att urskilja jord och smuts. Rötterna och den ovanjordiska biomassan torkades ner och det gjordes en vägning av ts-vikten samt analys av kol, kväve och askhalten.
För att få en bättre insikt i mellangrödorna har vi valt flertalet olika parametrar att ta fram resultat på, allt för att få en helhet i resultatet. Vi har dels räknat på hur hög rotbiomassan är per planta, dels kring rotbiomassan per hektar i de olika leden, kvävehalt per planta samt räknat på kvävemängden per hektar. Den ovanjordiska biomassan har summerats och kvävehalten har bestämts. Dessutom har C:N-kvoten räknats ut för varje led i försöket så att det går att avgöra hur lätt kvävet frigörs från mellangrödan och när det då blir tillgängligt för nästkommande gröda.
Med tanke på att det varit så många delmoment i försöket hela vägen från arbetet i fält, med provtagning, fram till analysering av kol- och kvävehalt finns det många eventuella felkällor. Felkällorna har undvikts i största möjliga mån och där det inte gått att undvika att en felkälla kan uppstå har felkällan endast accepterats ifall den har varit likvärdig för alla leden i försöket. Med alla resultat framställda valdes parametern kg N/ha, som den mest relevanta och intressanta att redovisa. I försöket har de olika leden haft olika förutsättningar vilket lett till att det inte rättvist går att jämföra leden mot varandra utan att väga in förutsättningarna. Dock har två led haft likvärdiga förutsättningar och därför har dessa två led varit intressanta att göra en jämförelse mellan. Slutsatsen i jämförelsen mellan led med, Strukturator, och led med, oljerättika, är att strukturatorn har haft ett effektivare kväveupptag och innehåller därför en högre mängd kväve, både per planta och per hektar.

There are many different reasons why farmers choose to use cover crops. In this experiment, we have chosen to focus on the cover crop itself and not the motives for growing it. The aim of this experiment is to investigate the carbon and nitrogen content of oil radish and forage radish (Structurator). The definition of a cover crop is a crop that grows between two main crops. The goal of growing a cover crop is to get the roots into the ground quickly, stimulate fertility and take up excess nutrients. There are many different kinds of cover crops, which could be used in this attempt. Oil radish and forage radish (Structurator) was used as they have a large taproot that goes deeper into the soil than other cover crops. They are sensitive to cold, at 4-6 degrees below zero they die and can be processed down without treatment.
In this experiment, a special root sampling device was used to get the roots up from the soil in different layers. Then the roots were washed using a sieve to separate soil and dirt. The roots were dried and a measurement was taken of dry weight and an analysis of carbon, nitrogen and ash content was performed. The biomass above ground was dried and analysis of carbon and nitrogen was performed.
To get a better insight into cover crops, we have chosen several different parameters to produce results from. This was to get a complete overview and to avoid confounding results. We have calculated the root biomass and nitrogen content per plant and estimated the result per hectare. The biomass above ground was used to determine the nitrogen content. In addition, the C:N ratio has been calculated for each stage of the experiment so that it is possible to determine how easily the nitrogen is released from the cover crop and when it becomes available for the next crop. Since we have used several different parameters, there are multiple results, which can be examined more carefully inside this paper.
Given that there have been so many elements of the experiment; all the way from work in the field, with sampling, until analysing the carbon and nitrogen content, there are many potential sources of error. These have been avoided as much as possible and only accepted where they are impossible to avoid and have been similar for all treatments of the experiment. A more detailed explanation of the sources of error is given in the discussion. With all the results obtained the parameter selected as the most relevant and interesting to report is kg N / ha, kilograms of nitrogen per hectare. The parameters are discussed and compared in more detail in the conclusion. In the experiment, the different samples had different conditions, which led to it being unreasonable to compare them against each other without considering the conditions. However two treatments, 2 and 3, had similar prerequisites and therefore have been interesting to make a comparison between. The conclusion of the comparison between treatment 2 (forage radish) and treatment 3 (oil radish) is that the forage radish had a higher efficiency of nitrogen uptake and therefore contains a higher amount of nitrogen, both per plant and per hectare.