Home About Browse Search
Svenska


Cedergren, Malin, 2014. Djurvälfärdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
975kB

Abstract

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden.
Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till
strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden.

Men innebär ”bättre” att det är ”bra nog” eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade
beteenden. I Sverige använder vi oss främst av halm, som berikning och strömaterial, men det har i flera studier visat sig att grisar föredrar andra material såsom torv framför halm.

Med exempelvis extra utrymme, strömaterial och leksaker kan man berika miljön för grisar, vilka både minskar icke-önskvärda beteenden (aggressivitet exempelvis) och ökar önskvärda (undersökande, lek, etc.).

Det starka svenska djurskyddet, större utrymmen, färre grisar per kvadratmeter och strömaterial kostar givetvis och det är ingen tillfällighet att exempelvis danskt griskött kan säljas i butik till ibland halva priset jämfört med svenskt. I den svenska djurskyddslagen står det att djur ska ha möjlighet att uttrycka naturliga beteenden och när det gäller grisar är dessa beteenden sociala beteenden, sociala interaktioner, aktivitetsbehov, undersökanden beteenden, födosök, bökande, samt bobyggnad för suggor. Grisar är nyfikna djur och undersöker gärna sin omgivning även om den är för dem välkänd.
Vältring anses allmänt inte vara ett etologiskt behov och inom konventionell grisproduktion ges inte grisar möjlighet att vältra sig, vilket KRAV-grisar får. Den generella synen är att så länge behovet inte uppstår (det blir varmt i stallarna) behöver inte grisen utföra beteendet och det stämmer åtminstone teoretiskt sett. Tänk om det är som med sandbad för höns att grisar vill och behöver utföra beteendet för att må riktigt bra? Kanske har vi avfärdat beteendet för lättvindigt.

När grisens välfärd inte är bra finns den uppenbara risken att avvikande beteende utvecklas och vanliga sådana hos gris är olika former av stympning och kannibalism
(svansbitning, bukmassage, öronbitning), men också rörbitning (inte vanligt bland slaktgrisar), bestigning och svansen-i-munnen räknas dit.

Det finns vissa miljöaspekter man måste fundera kring och här ligger Sverige bra till, men trots det måste bl.a. ammoniakemissionerna minskas ytterligare. Grisar är inga
idisslare och därför är metanutsläppen begränsade, men ekologisk grisproduktion med djupströbäddar, som man ofta använder sig av, och betesgång innebär kväveutsläpp och
större ammoniakemissioner.

Oavsett inhysningssystem och uppfödningsmetod så finns det fördelar och nackdelar. Det gäller att hitta bra lösningar för grisarna i respektive system och försöka se till att
välfärden är så bra den någonsin kan bli inom systemet. Det är inte så enkelt att välfärden automatiskt är bra inom ekologisk slaktgrisuppfödning, för att grisarna får lov
att utföra sina naturliga beteenden, och att välfärden är dålig inom den konventionella slaktgrisuppfödningen, för att de har liten eller begränsad möjlighet att utföra naturliga beteenden. Frågan är mer komplex än så.

,

To meet the demand and competition, Swedish agriculture must evolve as industry, towards larger and more rationally organized units with focus on how to make the farming more effective in order to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pig’s natural
behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which make them under stimulated.

Swedish pigs are in many ways better off than pigs within and outside EU and this reflect in 30-50 % more space and solid flooring, access to straw and thus more able to express their natural behaviours. But is ”better” really ”good enough” or are there more we can do to increase the welfare and the well-being of our pigs?

Enrichments stimulate the pigs and allow them to express natural behaviours. Different litters, toys and increased space could stimulate strongly motivated behaviours, improve the productivity and also lessen unwanted behaviours like aggressiveness.

The Swedish animal protection legislation, larger space, fewer pigs per square meter and bedding material means greater costs and it is not a coincidence that for example Danish pork is sometimes sold at half the price. It is stated in the Swedish animal protection legislation that animals should be able to express natural behaviours and in the case of pigs those behaviours are social behaviours, social interactions, and the need for activity, foraging, rooting and farrowing. Pigs are curious animals and like to investigate their surroundings, even though it is well-known to them.

Wallowing is not regarded as a natural behaviour and pigs in the conventional production are not given the opportunity to wallow, which the organic pigs are. The
general view is that as long as the need does not arise (hot in the stables) the pig does not need to wallow and that is true at least in theory. But what if it is like dust bathing for chickens and the pig want to and need to express the behaviour in order to feel good?

Maybe we have dismissed the behaviour too lightly.
Regardless of housing system, there are advantages and disadvantages. You need to find good solutions for the pigs in each system and try to ensure that welfare is as good it can ever be within that system. The welfare is not automatically good in organic pig production because the pigs are able to express their natural behaviours and it is not bad in conventional pig production because they have little or limited ability to perform their natural behaviours. It is more complex than that.

When the pig´s welfare is not good there is the obvious risk of the pig developing some kind of abnormal behaviour (mutilations, cannibalism (tail biting, ear biting), bar biting (not common among Swedish finishing pigs), mounting and tail-in-mouth).

The emissions of ammonia need to be reduced even more, although Sweden has low emissions of ammonia. Pigs are no ruminants and therefor the emission of methane is
limited, but organic production with deep-straw litters and pastures means that there are nitrogen emissions and greater ammonia emissions than in the conventional production.

Main title:Djurvälfärdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion
Authors:Cedergren, Malin
Supervisor:Olsson, Anne-Charlotte
Examiner:Botermans, Jos
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:None
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:ekologisk produktion, konventionell produktion, slaktgrisar, berikning, välfärd, naturliga beteenden, bökning, vältring
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3902
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3902
Subjects:Animal ecology
Life sciences
Technology
Language:Swedish
Deposited On:13 Oct 2014 12:44
Metadata Last Modified:13 Oct 2014 12:44

Repository Staff Only: item control page