Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring
köpcentrum.

På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att
innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak.
Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första
inomhuscentrumen byggdes, återkommer.

Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen
där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse. I uppsatsen ställs frågan hur den fysiska miljön i och intill köpcentrum, kan gestaltas så bra som möjligt, med hänsyn till både kundens och den lokala befolkningens behov samt efter det kontext som stadsdelen är belägen i.

För att genomföra studien beskrivs kortfattat Stockholms centrumhistoria genom en tidslinje, som illustration av ideal för svenskt stadsbyggande sedan 1940-talet.
Detta åtföljs av en litteraturstudie där forskning från några olika ämnestraditioner som tar upp fenomenet köpcentrum ur olika perspektiv, beskrivs. För att få kunskap om användningen av köpcentrum men också för
att hitta exempel på gestalter i den byggda miljön som på olika sätt är förebildliga, genomförs undersökningar av sju platser som på olika sätt berör gestaltningen av utemiljöer
intill köpcentrum. Litteraturstudien och undersökningarna omtolkas och konkretiseras för att kunna tillämpas i ett designförslag för Vårby gård centrum i Huddinge kommun,
söder om Stockholm- en stadsdel byggd på 70-talet innehållande ett mindre köpcentrum med en central placering i stadsdelen.

Genom konkreta exempel visas hur gestaltning av miljöer intill köpcentrum och hur köpcentrumens lokala inplacering i ett stadsdelscentrum kan ha betydelse för i vilken
grad utemiljön upplevs som centrumens mittpunkt och hur integrerad köpcentrumet är i sin omgivning. Arbetet kan fungera som en idésamling för hur utemiljöer intill
köpcentrum kan behandlas och för vilka möjligheter landskapsarkitekturen kan erbjuda i upprustningen miljonprogramscentrum i Sverige.

This master thesis examines how landscape architecture can help to create meaningful places, in the outdoor areas that surround shopping centres.

In the 50s and 60s the neighbourhood planning was dominant in the design of Stockholm’s suburbs. Centres were planned out of democratical ideals where the midpoint of the neighbourhood was intended to be a place to gather- for
social activities, for shopping and for service purposes. The centre was centrally located and planned to be easily accessed. Today, many of these centres contain shopping malls where elements that normally is related to streets and
public life; shops, restaurants, public spaces, different types of experiences, libraries and health care, are placed within the shopping centre. Shopping centres have since the
70s and onwards been increasingly popular common and often occurs in Stockholm outer neighbourhoods. Functions turned inwards that creates unpleasant backsides, large scale
architecture and standardization in the mall architecture, all affects the public life and are problem and criticism, that relates to shopping centres from 70s as well as to modern ones.

In the offering and architecture, shopping centres adapt to the customers’ needs, in order to get the economy growing
steadily. Alongside this, the neighbourhood in where the shopping centre is located, is as much now as then, part of a city district and a living environments for the residents in the neighbourhood. How the design of the physical environment could be made as good as possible, with respect to customer, the inhabitants’ needs and the neighbourhoods
context are the underlying issue that is the purpose for this study.

To illustrate the ideals of urban planning in Stockholm since the 1940s and onwards, a timeline that briefly describes the Stockholm centre history is presented.
This is followed by a literature study where research from a few different research areas that from different perspectives addresses the phenomenon shopping centres.
Investigations on seven different places are conducted in order to gain knowledge on the use of outdoor areas that surrounds the mall. The aim is to find solutions in the built environment that in different ways are exemplary.
The knowledge from literature review and survey is reinterpreted to be applied in a design proposal for Vårby gård centrum in Huddinge, south of Stockholm. Vårby gård is
a neighbourhood built in the 70s containing a small shopping mall with a central position in the neighbourhood.
Through concrete examples the study shows how design of areas that surrounds the shopping centres and the shopping centres location in the neighbourhood centre, could affect to what extent the outdoor areas are perceived as the neighbourhoods midpoint and how integrated the shopping centre is in its surrounding. All in all, the thesis with
its collection of ideas, could function as inspiration, on how to design outdoor areas adjacent to shopping centres. Apart from that the study shows landscape architecture could
offer many possibilities in the renovation of the million program centres.