Home About Browse Search
Svenska


Karlsson, Amanda, 2014. Effekten av toxiciteten hos ek för get, får och nötkreatur. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img]
Preview
PDF
206kB

Abstract

Ekförgiftning orsakas av att djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador. Nötkreatur, får och getter reagerar olika på intag av tanninrik föda och de har även utvecklat olika anpassningar till intaget av tannin. Getter är av dessa tre djurslag det som bäst klarar av en diet med höga tanninhalter, tack vare tanninaser i våmmen och tanninbindande proteiner i saliven. Hos nöt ses en medfödd samt en utvecklad anpassning till en tanninrik diet i form av att bakterierna och enzymerna i våmmen klarar av att arbeta väl även under påfrestning av höga tanninhalter. Får har en liknande toleransutveckling som nöt. Den stora skillnaden i toleranser av tanniner i födan hos getter jämfört med nöt och får är sannolikt framkommen av att getter främst äter buskar och löv, som ofta har högt innehåll av tannin, medan både nöt och får främst är markbetare som lever av gräs och örter och därför inte har en historia av att vara utsatta för tanniner.
Det finns tecken på att en viss anpassning till den tanninrika dieten kan ske även under ett djurs livstid. Därför kan det vara en bra idé att långsamt och från tidig ålder utsätta dem för låga halter tanniner. Metoder för att sänka tanninhalten i blad och frukter finns testade. Några av dem skulle praktiskt kunna användas av lantbrukare för att vänja in sina djur på en tanninrik diet. En metod är att tillsätta urea till fodret och en annan är att tillåta blad från ek att dra i vatten innan utfodring för att minska halten av tannin i födan. Detta är ett sätt att tillvänja djurens våmkultur till tanniner. Då kor och får undviker intag födoämnen som är tanninrika om möjlighet finns bör man se till att djuren alltid har en bra fodertillgång så att de kan undvika exempelvis ekollon.

,

Oak poisoning is caused by the ingestion of either acorns or oak leafs. The symptoms and damages are caused by tannins. Tannins are divides in to two groups, condensed tannins and hydrolysable tannins. It is mainly the hydrolysable tannins that cause the damage associated with oak poisoning. The reason for this is that they are easily affected by the enzymatic processes in the rumen and the products that are formed have are highly soluble in water and easily travel out into the tissues. The most common damages associated with oak poisoning are ulcers in the gastrointestinal track, acute tubular necrosis and liver damages. Cattle, sheep and goats have different reactions to a diet rich in tannins, they have also developed different adoptions to better tolerate a high intake of tannins. Goats tolerate a diet rich in tannins well, this is due to tanninases in the rumen and tannin binding proteins in the saliva. In cattle and sheep a congenital adaption to a tannin-rich diet is seen in the ability of bacteria and enzymes to function well in the rumen even with a high content of tannins present. The great difference in tolerance of tannins is likely doe to the fact that goats are more browsers and sheep and cattle grazers, and goats therefore are more likely to have a big intake of tannins and the ability to tolerate it have been evolutionary beneficial.
There are some signs that an adaption to a tannin-rich diet is possible under an animal’s lifetime. Therefore it could be a beneficial idea to slowly, and from an early age, expose the animals to low doses of tannins in there diets. Some methods to lower the content of tannins in leafs and fruits are tested. Some of them would be practically possible for farmers to use. One of these methods is to add urea to the feed and another is to let oak leafs soak in water for a time before feeding it to the animals. These methods could be used to adapt the rumen microbes to tannins. Since cattle avoid the intake of tannin rich feedstuff, like acorns, if they have enough to eat it is also important to keep the animals well feed during grazing season.

Main title:Effekten av toxiciteten hos ek för get, får och nötkreatur
Authors:Karlsson, Amanda
Supervisor:Jung, Jens
Examiner:Tydén, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015)
Volume/Sequential designation:2014:47
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:tannin, ek, förgiftning, idisslare, adaptioner, ekollon, påverkan, oak, acorn, poisoning, ruminant, effect, adaption
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3877
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3877
Subjects:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:02 Oct 2014 14:42
Metadata Last Modified:02 Oct 2014 14:42

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits