Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända. Områden utan användning uppfattas ofta som otrygga och drar till sig samhällsgrupper som uppskattar denna okontrollerade tillvaro. Detta bidrar till att skapa uppdelning i staden och förstärker bilden av vissa platsers oattraktivitet. Istället för att sudda ut Malmös historia kan det vara viktigt att bevara områden - trots dess oanvändning och fulhet.
Syftet med denna uppsats är att studera hur tomma ytor i ett utvecklingsområde kan komma att få en temporär användning. Genom att uppmärksamma kulturella resurser samt oanvända ytor i fallstudieområdet Norra Sorgenfri, Malmö ämnas bättre kunskap erhållas kring de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att stötta liv och aktivitet i ett område som på lång sikt är ett omvandlingsprojekt. Kulturkartan är en karta som pekar ut sex stycken platser i Norra Sorgenfri där fastighetsägare medger till nyttjande av deras fastigheter och tomter för temporära kulturaktiviteter. Kartan ska fungera som ett faciliterande och kommunikativt verktyg för alla aktörer som vill genomföra temporära kulturaktiviteter i Norra Sorgenfri. Genom att studera kartans hinder och förutsättningar ämnar studien att möjliggöra dess utveckling.
Resultaten från studien och den teoretiska diskussionen visar att om tomma ytor bevaras och görs tillgängliga under en längre utvecklingsprocess finns det många sätt att låta dem få temporär funktion. Dessa åtgärder är varken resurskrävande eller omöjliga att ta sig an. Det krävs främst kreativitet och ett starkt medborgarintresse. Platserna måste vara tillgängliga och kända för stadens invånare. Att ta vara på, istället för att motverka, de befintliga kulturella resurserna i området är en bra start. Ett breddat synsätt på kultur innebär att en plats som upplevs sakna kulturell aktivitet plötsligt kan blomstra. Planeringen av kultur måste utgöras av ett möjliggörande och stöttande förhållningssätt, snarare än ett tvingande och ovanstyrt. Ett involverande av medborgare i planeringen av platser tillför dessutom stor kompetens i frågor som kommunen inte ensamma kan hantera. Metoden cultural planning utgår från dessa aspekter och bör användas när platser med starkt kulturellt värde ska utvecklas. För att ett område utan permanent användning och med till största del tomma ytor, ett område som under en lång period kommer att befinna sig i ett mellanrum, ska få användning, om än så enbart temporärt, krävs att platsen tillskrivs andra egenskaper än vad som normalt anses attraktivt. Resultaten av denna studie visar på att en plats som innehar dessa egenskaper har stor potential för att attrahera andra samhällsgrupper än vad som vanligtvis ses som den optimala besökaren.

The transformation of Malmö from an industrial city to a knowledge city has not escaped many. However, it is not only physical structures and the urban landscape that has changed. For a long time the city’s communication office have been working to get rid of the image of Malmö as an industrial city. Malmö has popularly become known as Sweden’s Berlin, which stems from the city’s rich and diverse cultural life. As a diverse and extensive culture is usually seen as positive several strategies circulate to strengthen it. Although, the city, like other cities in the world, has several areas that are waiting for urban renewal and in this stand empty and unused. Areas without use is often perceived as insecure and attract community groups who appreciate this uncontrolled setting. This contributes to create division in the city and enhances the image of certain areas at unattractiveness. Instead of blurring the history of Malmö, it may be important to preserve vacant areas and city gaps - despite its status as unused and ugly.
The purpose of this thesis is to study how the empty spaces in a development area may have a temporary use. By paying attention to cultural resources and unused spaces in the case study area of Norra Sorgenfri in Malmö its intended to obtain better knowledge about the factors that are important to take into account to support life and activity in an area that is waiting for urban renewal. Kulturkartan is a map that points out six locations in Norra Sorgenfri where property owners allows for the use of their properties and land for temporary cultural activities. The map is intended to serve as a facilitating and communicative tool for anyone wishing to implement temporary cultural activities in Norra Sorgenfri. By studying the obstacles and opportunities of the map this study intend to allow for its development.
The study results and the theoretical discussion show that if the empty spaces are preserved and made available during the process of development, there are many ways to let them have temporary function. These measures are either costly or impossible implement. All it takes is a little bit of creativity and a strong civic interest. The sites must be available and known to the inhabitants. To see and take advantage of, rather than discourage, the existing cultural resources of the area is a good start. An expanded view of cultural resources implies that a location that is perceived to lack cultural activity suddenly can flourish. The planning of the culture must be an enabling and supportive approach, rather than forced and controlled from the above. The involvement of citizens in the planning also adds substantial knowledge in matters of when the municipality alone can’t be holistic. Cultural planning as a method is based on these aspects and should be used when sites with strong cultural value are to be developed. Giving life, albeit only temporarily, to an area without permanent use and with mostly empty space requires that the place is attributed other characteristics than those normally considered attractive. The results of this study show that a place that holds these properties has better potential to attract other groups of society than what is usually seen as the desired ones.