Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna.
För att nå målen ska följande frågor besvaras:
 Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna?
 Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden?
 Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden?
För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades. Efter sammanställning av de olika problemen visade det sig att kan man komma fram till att de skötselförsvårande problemen på kyrkogården angående vegetation är att förebyggande åtgärder för ogräsrensning i stor mån saknas. Ett annat vanligt förekommande problem är att den vegetation som finns i anläggningarna ej är anpassade för de funktioner som vegetationen angränsar till.
Många av problemen som fanns på de inventerade kyrkogårdarna var ganska specifika för kyrkogårdens typografi och gestaltning och de lokala traditionerna inom skötselarbetet. De skötselförsvårande problem som var mest omfattande och återkom på flera av kyrkogårdarna identifierades hos gräsytor, rabattytor, och grusytor. Dessa problem beror på projekteringsmissar eller snarare brist på projektering då samtliga inventerade kyrkogårdsförvaltningar saknar dokumentation angående de ändringar som har gjorts under åren.
För att lösa de problem som finns på kyrkogårdarna kan man i de flesta fall förändra utformningen så att dess funktioner tillgodoses. Det kan handla om byta ytskikt, anlägga eller utvidga rabatter, samt komplettera eller byta ut växtmaterial. Dessa åtgärder kan möjliggöra att man får en större variation i anläggningen med fler typer av vegetation och en större artsammansättning. Det är bra för en långsiktig utformning och det höjer anläggningens estetiska värde och biodiversitet om grönska och blommande växter får större plats på kyrkogården. Fördelas resurserna så att de centrala ytorna är av hög skötselkvalitet så uppfattas kyrkogården som välskött även om det finns andra brister runt om i anläggningen.
Det finns många skötselförsvårande problem på kyrkogårdar, många går att förändra även om det i vissa fall kan vara problematiskt. Det största problemet är dock planeringen. Kyrkogårdsförvaltningarnas skötselarbete är starkt historiskt förankrat, man måste bli bättre på att se till vilka konsekvenser skötselarbetet och projekteringen har. En kyrkogård har ansvar att bevara många av historiska och kulturella värden vilket man måste beakta i både skötsel och projektering. De gravkvarter som planeras idag kan ha betydande värden att bevara i framtiden vilket gör det viktigt att se långsiktigt och ge möjlighet för framtidens förvaltningspersonal att kunna sköta kyrkogården effektivt. För att en anläggning ska fungera över tid ska man ha skötselarbetet inräknat tidigt i projekteringen.