Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador.
Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering. Dessa utfördes i beslutsstödsystemet PlanVis.
Studiens syfte var att undersöka om betesanpassningen resulterade i ett sämre nuvärde samt att se om åtgärderna som syftade till att minska älgbetesskadorna gav ett önskat resultat.
Arbetet inleddes med en genomgång av kända metoder för att minska skador på skogen från älgbete. De åtgärder som bedömdes vara realistiska för praktiskt skogsbruk och därför inkluderades i betesanpassningens skötselprogram var senarelagd röjning samt högre andel naturlig föryngring och sådd. I övrigt fick samma parametrar och restriktioner råda för såväl betesanpassningen som grundskötseln. Simuleringarna utfördes på 12 102 hektar av Sveaskogs innehav i Västerbottens inland.
Resultaten för de två alternativen jämfördes, främst med avseende på ekonomi. Betesanpassningen fick ett 1,55 % lägre nuvärde. I termer av måluppfyllnad hade det betesanpassade scenariot i genomsnitt 630 fler stammar per hektar i ungskogarna (bestånd med grundytevägd medelhöjd under 5 m).
Betesanpassningen ökade fodertillgången. Skogen i detta scenario tål därför en högre skadenivå under ungskogsfasen och kan träda in i gallringsfas i godare skick ur produktionssynpunkt. Detta resulterar i högre virkeskvalitet och –produktion.

The moose population causes through its browsing damage on forests which is negative for the forest industries. The forest management can be adapted to reduce the magnitude of the browsing damage.
This study investigated two scenarios. The first scenario, named default management, was designed after Sveaskog’s settings for forestry. The second scenario, named browsing adaption included management with a goal to reduce browsing damages. Both scenarios contained a simulation and an optimization which were done in the decision supports system PlanWise.
The purpose of the study was to investigate if the browsing adaption scenario resulted in a lower net present value and also if the browsing adaption management fulfilled its goal.
The work began with a review of known treatments that reduce browsing damages. Those that were deemed realistic for forestry in reality and therefore included in the browsing adaption scenario was delayed cleaning and larger proportions natural regeneration and sowing. Otherwise the same parameters and restrictions were applied in both scenarios. The simulations were executed regarding 12 102 hectares of Sveaskog’s holdings in Lapland.
The results were compared mostly concerning economic aspects. The browsing adaption had a net present value that was 1,55 % lower than the default management. The browsing adaption had 630 more stems per hectare on average in stands below five meters in mean height.
The browsing adaptation did increase the level of available food resource. The forest; in this scenario, withstands a higher browsing pressure with a more satisfying result leaving the young forest phase.