Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det råder i dagens läge konkurrens mellan gatuträden och infrastrukturen. Människan som lever i den urbaniserade världen vill ha alla bekvämligheter inne i staden som kräver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga träd. Oftast får dessa två, träden och infrastrukturen, slåss om platsen under marken och det är oftast det gröna som får lämna plats. Eftersom detta är ett återkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanläggningar av ledningar, gator, parkeringar etc. måste någonting göras. De senaste 10-20 åren har vi börjat inse att träden behöver samma förutsättningar inne i staden som i deras naturliga miljö, när det gäller jordvolymen för att den ska kunna förse träden med tillräcklig mängd syre, vatten och näring. För att lyckas med växtbäddar som fungerar både för träden och infrastrukturen måste man därför komma på smarta lösningar som kan uppfylla kraven. Kraven, som innefattar utrymme, vatten, näring med mera för träden, och att träden i sin tur inte förstör infrastrukturen.
Denna rapport tar upp fyra olika tekniska lösningar på växtbäddar anpassade för gatuträd. Det beskrivs hur de anläggs, hur stor jordvolym de förser träden med och om de är komplicerade att anlägga. Cirkapris på endast två stycken av lösningarna redovisas, då pris inte kunde fastställas för de andra två. I rapporten redovisas även hur tre svenska kommuner konstruerar sina växtbäddar när gatuträd ska planteras i hårdgjord miljö. Dessa kommuner är Stockholm, Göteborg och Malmö. I Sverige har man ännu inte hunnit dra några slutsatser av hur de olika tekniska lösningarna fungerar eftersom de inte har funnits så länge. Det har dock visats förbättra levnadsstandarden hos gatuträd då skelettjordar anläggs vid platsbrist för rötterna. Anledningen till att skelettjordar började användas var för att det behövdes någon lösning på problemet med gatuträd som inte trivdes i de planteringsgropar de fick i gatumiljön. Det har efter skelettjorden introducerats andra lösningar som inte riktigt fått fotfäste. Antagligen för att skelettjorden kom först och man har koncentrerat sig mest på den, och har utvecklat den mer för att passa de svenska förhållandena bättre. Det kan mycket väl komma nya förbättrade lösningar som alternativ till skelettjordar eftersom de inte är någon mirakelmetod, men fortfarande är de mycket bättre än att låta träden stå i en liten grop med kompakterad jord runt om.
De olika tekniska lösningarna har redovisats i rapporten och där de har ställts mot varandra för att se vad respektive lösning kan ge, och även vilka möjligheter de har i Sverige. Klimatet spelar stor roll när det gäller val av gatuträd och är ofta en avgörande faktor, men även vilken jord som bör användas och vilken teknisk lösning som kan passa på vilken plats. I rapporten diskuteras klimatet och påverkan på lösningarna under jorden. Rapporten framställdes för att belysa vilka lösningar som finns för gatuträd och att det finns olika alternativ när gatuträd ska planteras. De tekniska lösningarna som tas upp är skelettjord, rotgång och jorddike, jordvalv och skelettcell. Till sist diskuteras framtiden för de olika lösningarna, vad som kan vara bra att tänka på vid anläggning och vilka som eventuellt kan
användas i Sverige. Eftersom skelettjord är den enda av lösningarna som har testats i Sverige är det svårt att exakt kunna fastställa vilken lösning som är bäst. Det beror också på hur platsen ser ut där gatuträden ska planteras. Är det gott om plats både under och över marknivån? Finns det många byggnader runt om? Finns större gräsyta i närheten? Det är många parametrar som ska tas i beaktning och för att få en så bra växtbädd som möjligt måste därför en noggrann analys göras för att ta reda på vilka förutsättningar som finns och därefter ta beslut om vilken teknisk lösning som passar bäst för det aktuella projektet.
Det behövs alltså göras fler studier och försök på de tre tekniska lösningarna som inte har testats i Sverige, rotgångar/jorddike, jordvalv och skelettceller. På så vis får vi reda på om de är något för svenskt klimat och om det finns behov av dessa lösningar eller om det kanske finns någon annan lösning som kan tillämpas i Sverige. Vissa anser också att det inte ska vara mer ”skrot” i marken, och att då skelettcellerna inte är något bra alternativ eftersom de består av plast. Det är en del frågetecken som behöver utredas, men någonstans måste man börja.