Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker hur utbredd användningen av Best Management Practices (BMP) är hos gotländska dikoproducenter samt om det finns några samband mellan dikoproducenternas användning av BMPs och deras egenskaper och uppfattning av förutsättningar att använda BMPs. Studien genomfördes under våren 2014 genom telefonintervjuer med hjälp av ett frågeformulär där frågor om producentens egenskaper samlas in tillsammans med svaren på ett antal påståenden kring producentens regelbundna användning av vardera BMPs och producenten uppfattning av förutsättningar. Påståendena formulerades utifrån en Likert-skala och fått inspiration av de sju förutsättningar som påverkar producenter användning av ny teknik som beskrivs i Gillespies et al. studie om användning av BMPs i nötköttsproduktion i Louisiana, USA 2007. De undersökta BMPs är Vägning av ungdjur, Dräktighetsundersökning, Foderanalys och Produktionsuppföljning. Genom de sextiotre intervjuerna och en svarsfrekvens på 56 % så är uppskattningsvis 29 % av Gotlands dikoproducenter med i studien. Samband i materialet undersöktes genom korrelationsanalyser. Resultaten visar att den vanligaste regelbundet använda BMP är dräktighetsundersökning som används av 49 % av producenterna följt av vägning av ungdjuren med 29 %, produktionsuppföljning med 22 % och foderanalys med 14 %. Det hittades inte många samband mellan producentens egenskaper och regelbundna användande av BMPs. De samband som hittades var mellan antalet ungdjur i företaget och den regelbundna användningen av vägning av ungdjuren, dräktighetsundersökning och foderanalys. Det var även ett samband mellan dikoproduktionens andel av företagets omsättning och regelbunden användning av produktionsuppföljning. Producenterna har generellt goda kunskaper om de olika BMP och kunskapen har ett samband med det regelbundna användandet av alla BMPs förutom vägning av ungdjuren. Det finns inget intresse bland producenterna att börja med BMP om det inte redan används och de producenter som redan använder sig av någon BMP vill i hög grad fortsätta göra det. Producenterna är mest intresserade av att börja genomföra vägning av ungdjuren och foderanalys. Producenterna anser dräktighetsundersökning och produktionsuppföljning är de BMPs som är lönsammast att genomföra. Tillgängligheten av resurser visar enbart samband med regelbunden användning av dräktighetsundersökning och produktionsuppföljning. Användbarheten av BMPs i producenternas produktion visar starka samband med alla BMPs och är även den förutsättning som påverkar den regelbundna användningen av BMPs mest följt i fallande ordning av lönsamheten, kunskapen om BMP och tillgängligheten av nödvändiga resurser för att genomföra BMP.

Denna studie undersöker hur utbredd användningen av Best Management Practices (BMP) är hos gotländska dikoproducenter samt om det finns några samband mellan dikoproducenternas användning av BMPs och deras egenskaper och uppfattning av förutsättningar att använda BMPs. Studien genomfördes under våren 2014 genom telefonintervjuer med hjälp av ett frågeformulär där frågor om producentens egenskaper samlas in tillsammans med svaren på ett antal påståenden kring producentens regelbundna användning av vardera BMPs och producenten uppfattning av förutsättningar. Påståendena formulerades utifrån en Likert-skala och fått inspiration av de sju förutsättningar som påverkar producenter användning av ny teknik som beskrivs i Gillespies et al. studie om användning av BMPs i nötköttsproduktion i Louisiana, USA 2007. De undersökta BMPs är Vägning av ungdjur, Dräktighetsundersökning, Foderanalys och Produktionsuppföljning. Genom de sextiotre intervjuerna och en svarsfrekvens på 56 % så är uppskattningsvis 29 % av Gotlands dikoproducenter med i studien. Samband i materialet undersöktes genom korrelationsanalyser. Resultaten visar att den vanligaste regelbundet använda BMP är dräktighetsundersökning som används av 49 % av producenterna följt av vägning av ungdjuren med 29 %, produktionsuppföljning med 22 % och foderanalys med 14 %. Det hittades inte många samband mellan producentens egenskaper och regelbundna användande av BMPs. De samband som hittades var mellan antalet ungdjur i företaget och den regelbundna användningen av vägning av ungdjuren, dräktighetsundersökning och foderanalys. Det var även ett samband mellan dikoproduktionens andel av företagets omsättning och regelbunden användning av produktionsuppföljning. Producenterna har generellt goda kunskaper om de olika BMP och kunskapen har ett samband med det regelbundna användandet av alla BMPs förutom vägning av ungdjuren. Det finns inget intresse bland producenterna att börja med BMP om det inte redan används och de producenter som redan använder sig av någon BMP vill i hög grad fortsätta göra det. Producenterna är mest intresserade av att börja genomföra vägning av ungdjuren och foderanalys. Producenterna anser dräktighetsundersökning och produktionsuppföljning är de BMPs som är lönsammast att genomföra. Tillgängligheten av resurser visar enbart samband med regelbunden användning av dräktighetsundersökning och produktionsuppföljning. Användbarheten av BMPs i producenternas produktion visar starka samband med alla BMPs och är även den förutsättning som påverkar den regelbundna användningen av BMPs mest följt i fallande ordning av lönsamheten, kunskapen om BMP och tillgängligheten av nödvändiga resurser för att genomföra BMP.