Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på.
I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå. Med beslutstödsystemet Heureka PlanWise simulerade jag en skogsbruksplan liknande skogsbruk enligt dagens praxis i Sverige, samt sex olika skogsbruksplaner med zonerat skogsbruk vilka hade olika naturvårdsinriktningar i form av senare slutavverkning och varierande storlek lämnad generell hänsyn. Simuleringarna utfördes på en 2 500 ha stor fastighet i Västerbottens inland och planhorisonten sträckte sig 100 år framåt i tiden. För de zonerade planerna tilldelades olika områden av fastigheten tre skilda skogsskötselinriktningar enligt triadkonceptet; intensivodling, ekosystemskötsel samt naturvårdsavsättningar. Resultat över nuvärden, avverkningsnivåer och olika naturvärden jämfördes mellan de olika planerna.
Resultaten visade att zonerat skogsbruk där 19 % av den studerade fastigheten intensivodlas, 64 % brukas med ekosystemskötsel och 17 % avsätts för naturvårdsändamål kan generera lika höga nuvärden som dagens konventionella skogsbruk. Totala avverkade virkesvolymer ökade liksom det stående virkesförrådet per hektar om förlängda omloppstider tillämpas i kombination med zonering av skogsskötseln. Även andelen lövskogar, mängden död ved och gammal skog ökar på lång sikt, vilket leder till bättre förutsättningar för biologisk mångfald. För att uppnå detta resultat i praktiken behövs ett förändrat fokus på skoglig planering från beståndsnivå till landskapsnivå. Denna rapport visade att det genom zonerad skogsskötsel går att styra skogsbruket i Sverige mot ett ekonomiskt och ekologiskt brukande som ur flera aspekter kan vara bättre än dagens konventionella skogsbruk.
Slutsatsen är att zonerat skogsbruk kan vara ett bättre sätt att bruka skogen på i ett landskapsperspektiv. Det medför vissa risker som t.ex. ökade stormskador, men det går att öka alla nyttor som fås från skogen och de nationella mål för natur och miljö som finns kan därmed vara ytterligare ett steg på vägen att nås om vi idag ställer om till ett zonerat brukande av skogen.

The clear-felling system is the silvicultural system that has dominated Swedish forestry practice for over half a century. In recent decades this practice has, however, been questioned due to low fulfillment of various nature consideration goals. Also, the fact that the clear-cutting system is used on almost all managed forest land is questioned since it leads to little variation across the forest landscape. Several government investigations and reports claim that the national goals for preserving forest nature and environments cannot be reached if no comprehensive changes in the way of managing forests are made.
In this report, I investigated whether diversified forestry (i.e. triad forestry) is a good alternative to the traditional forestry practiced in Sweden today, in order to provide high harvest yields and biodiversity on a landscape level. With the decision support system Heureka PlanWise, I simulated a forest management plan similar to the forestry practiced in Sweden today as well as six different management plans with diversified forestry that had varied levels of nature conservation and extended rotation periods. Simulations were performed on a 2 500 ha estate in Västerbotten and the plan horizon was stretched over a 100-year period. For the diversified plans, three different zones in the landscape were chosen to represent the triad concept: intensive management, ecosystem management, and nature conservation areas (no management or selective cutting). Results for net present values, harvest yields, and conditions for biodiversity were compared between the plans.
Results showed that diversified forestry where 19 % of the studied estate is intensively managed, 64 % is managed by ecosystem management and 17 % is set aside for nature conservation, it is possible to generate as high net present values as for conventional forestry. Total harvest timber yields increase when extended rotation periods are applied. Compared with conventional forestry, higher timber volumes per hectare and larger trees are harvested if extended rotation periods are applied. Areas of broad-leaved trees, amount of dead wood, and old-growth forests increase with increasing areas set aside for nature conservation, all leading to better conditions for biodiversity. In order to reach these results in practice I suggest a changed focus on forest planning from single forest stands to a wider landscape approach. This report shows that it is possible to make the forestry in Sweden better in ecological and economical terms compared to conventional forestry.
Conclusions are that diversified forestry may be a better approach to manage the forests in a landscape perspective. It is possible to increase all benefits that come from the forest today, and the national goals for preserving nature and environments will be yet a step closer if we now switch to a diversified management of the forests.