Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, är titeln på det här examensarbetet som har sitt fokus på hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet är indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.

Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: Enkätundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudier
som bidragit till fakta-inhämtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek påverkar människor. Vatten ger oavsett ålder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att låta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnå olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bär med oss under lång tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka får oss att koppla av, samla kraft och återhämta oss samtidigt som det kan uppmuntra vår kreativitet och inlärningsförmåga. Vidare lockar vattenleken till utevistelse och aktivitet med alla dess
fördelar för vår hälsa.

Men vad är vattenlek? Någon enhällig och erkänd definition har jag ej kunnat finna varpå jag valt att definiera begreppet vattenlek som ett samlingsnamn som innefattar
anläggningar som kan locka till lek och kreativitet med
vatten i den offentliga miljön, oavsett ålder, kön eller
etnicitet. Vattenlekar kan vara naturliga och tillfälliga
exempelvis så som vid ett häftigt regn då vatten ansamlas
i en bergskreva eller en grop i asfalten eller så kan den
vara arrangerad och permanent så som fontäner, vattenskulpturer eller leksaker som sprutar vatten. Definitionen har varit vägledande för planprogramförslaget i arbetet. På grund av plaskdammars- och poolers utformning och därigenom de regelverk som särskiljer dessa från övrig
vattenlek, har jag valt att låta plaskdammar och pooler
utgöra egna begrepp i det här examensarbetet. Bakgrundsdelen avslutas med att erfarenhet rörande
vattenlek från sex svenska kommuner och två utomeuropeiska länder presenteras. Arbetets andra del inleds med en genomgång av ett planerandeverktyg som kan användas som utgångspunkt vid planerande av vattenlek. Här presenteras de planerings- och placeringsaspekter som finns att ta hänsyn till så som miljömässiga, sociala, tekniska och ekonomiska aspekter. Planeringsverktyget appliceras på fallstudieorten Linköping varpå den genomförda analysen utmynnar i ett långsiktigt planprogramförslag rörande vattenlekar av olika storlek, förslag till placering, teman och tidsplan för uppförande.

Gemensamma nämnare för större och mindre vattenlekar
i planprogramförslaget är att de skall vara kostnadsfria
att besöka, följa lagar, normer och riktlinjer för
vattenanvändande och uppförande/konstruktion. Vidare
ska de ha en varierad utformning som utgår från platsens
naturliga förutsättningar där statiska och färdiga lösningar
på gestaltning undviks. Utrymme bör lämnas för fantasi,
skapande och flexibilitet hos besökaren att använda
platsen som de önskar liksom att låta platser som lockar
till kreativa få vara lite stökiga.Här skall vatten kunna
spruta, bubbla, gurgla, forsa, rinna, strömma, skvätta
både planerat och oplanerat, överraskande och tryggt.
Vidare skall de vara tillgängliga för alla, framför allt de
stora vattenlekarna/vattenparkerna. Samtliga vattenlekar
skall upplevas som trygga, säkra och trivsamma utan att
upplevas tråkiga. De skall dessutom ha en gestaltning som
ger ett besöksvärde året om. Här är till exempel offentlig
konst och belysning viktiga komplement till vattenleken.
Slutligen skall vattenlekarna vara robust byggda och väl
genomtänkta för att klara de påfrestningar de utsätts för
samt för att förebygga och förhindra skadegörelse.

Arbetets avslutande del är en diskussions- och reflektionsdel som behandlar både själva arbetet och vattenleken som ämne. Här förs en diskussion om huruvida vattenlek kan ses som lyx i förhållande till samhällets- och jordens resurser. Likaså diskuteras balansgången mellan säkerhet,tristess, inaktivitet och spänning, utveckling och leklust.
I den avslutande delen framförs även nya frågeställningar
som kan komma ifråga för vidare undersökning.

Water play in the public areas - planning of water play is the title of this master thesis, with a focus on how water play can be developed in the public areas.

The thesis is divided in three main parts, background, case
study site in Linköping and a summarizing discussion.

The background chapter is discussing the chosen methods
being done in the thesis. Surveys, interviews, analyses,
drawing, and visiting different places of interest for this
thesis has been done together with literature studies and
getting inspiration from different countries to get the
knowledge of the theoretical part of the thesis. In the same chapter water and its effects on people are discussed,
water is giving people enjoyment despite age, gender, and
ethnicity. By letting water have a bigger part in the public
area you can use the different sounds, and reflexions that
gives pleasure and strong sensory that people carry for a
long time. Water has its good recreational qualities that
makes people relax, compose at the same time encourage to use our creativity and our learning ability. Water play attracts to outdoor activities and wellness.

What is water play? I have not found any unanimous or acknowledged definition of water play, I have chosen to define water play as an umbrella term that includes facilities that can attract people to play and be creative
with water in a public area, despite age, gender or ethnicity. Water plays can be natural and temporary e.g. with heavy rain were water can accumulate in a small pit in the asphalt or in a mountain cleft, or it can be arranged and permanent like fountains, water sculptures, or water toys with spurting water. The definition has been a guidance
for the proposal in my thesis. Because of the design of the
paddling pools and pools and its legal framework that parts
them from other types of water play have I chosen to let them have there own notion in my thesis. The background
chapter sums up with six different municipalities around
in Sweden and two municipalities abroad.

The second part of my thesis is a summary of the planning
tools that can be used as a starting point with planning
for water plays. The different planning and placing aspects
that has to be considered such as environmental, social,
technical and financial aspects. The planning tool is applied on the case study site in the city of Linköping, the analysis being done concludes with a long-term proposal regarding water plays of different sizes, proposal for emplacement,themes and a time plan for construction.

Common denominators for bigger or smaller water plays in
the proposal is that they should be free to visit, follow the laws, standards and guiding principles for water plays and its construction. The water play needs to have different
designs that are shaped from the natural conditions of the
place, where static and ready made solutions for the design
are avoided. Space has to be left for imagination, flexibility and creation for the visitor to use the place as they wish, but also to let the places that are creative a bit messy. Water shall spurt, bubble, gargle, rush, flow, squirt both planned and unplanned, surprising and at the same time safe. The water plays should be accessible for everyone, specially the bigger ones. All water play parks should feel safe, secure and pleasant without being boring. The design should be adapted to all year round use, e.g. public art and lighting is important complement to the water play park. Finally the water plays should be robust in its construction to be able to handle the tough strains they are being exposed for and to prevent and stop damage.

The final part in the thesis is a discussion and reflection
chapter that is discussing both the thesis and the water
play as a subject. A discussion whether a water play park
can be seen as a luxury in consideration of the resources of
the society and the globe. A discussion is also made with
a balance between safety and melancholy, inactivity and
excitement, development and a wish to play. In the final
chapter new problems are being raised that can be used in
future analyses.