Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Blandstad är ett begrepp som kan sägas används något slentrianmässigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det låter bra och de positiva associationerna gör att det
fortsätter att användas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den här uppsatsen är ett försök till att reda ut begreppets olika
innebörder samt hur och av vem det används. Det råder en oklarhet om blandstad främst bör användas som visionär utopi eller som reellt stadsbyggnadsmål. Idag
används de på båda sätt vilket gör bilden av blandstaden diffus och mångtydig.

Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och fokuserad på användningen av det svenska begreppet blandstad. Uppsatsen utgår från de åtta aspekterna mångfald,
närhet, tid, funktioner, byggnader, gator, grönska och rum, övrig litteratur diskuteras i samband med vardera aspekt. Litteraturstudien har visat att det är vanligt att se
blandstaden som motreaktion mot den modernistiska planeringens funktionsuppdelade stad. Funktionsintegrering är därför ett uppenbart medel för att skapa blandstad, men blandstad och funktionsintegrering är inte likställda begrepp.

Med blandstad menas ofta en större, mer generell bild av stadsmiljöns utformning, innehåll och funktion. Trygghet, tillhörighet, variation, mångfald och komplexitet är
centrala termer i strävan efter blandstad. Gemensamt för användningen av blandstad som både vision och verklighet är att den bör ses på som en process eller ett förhållningssätt, inte som ett slutgiltigt mål. Det
finns emellertid de som menar att blandstad inte ska användas alls i stadsbyggnadsdiskussionen, utan förespråkar en mer specifik vokabulär som anknyter till det aktuella området, vilket sägs ge en klarare bild av vad som önskas
åstadkommas.

“Blandstad” (the compact city or the mixed city) is nowadays a well-used term in the Swedish planning discourse, too well used could be said for a term without an
established definition. The use is understandable,“blandstad” is a term that gives mostly positive associations. There seems to be two separate ways of speaking about “blandstad”; as a utopian vision and as a realistic goal. The lack of a common meaning however, leads to an uncertainty concerning the meaning of ”the mix”
which has consequences in the realization of the city plans. This essay seeks to sort out the meanings of “blandstad” in Swedish urban planning, by who the term is used and in what contexts.

The essay is based on a literature study and is focusing on the Swedish term “blandstad”, literature in English and other languages has therefore been excluded. Eight aspects of the term, named closeness, time, functions, buildings, streets, greenery and spatiality, forms eight sections under which other literature, results and discussions are inserted.

The literature study has shown that “blandstad” often is explained as the opposite of the modernistic city, with separation of functions as the pervasive method.
Functional integration is therefore an obvious method in creating “blandstad”, but the two terms functional integration and “blandstad” should not be equated. “Blandstad” is commonly including a bigger, more general view on the city environment; its form, functions and contents. Safety, affinity, variation, diversity and complexity are central terms in the quest towards “blandstad”.

Both in the use of the term “blandstad” as a vision and as a reality it should be seen as a process or an approach, not as a final goal. But the overall use of the term can be
questioned, it is advocated by some that a more specific vocabulary for each area where “blandstad” is the aim. Such a use is said to give a more distinct view on what
is wanted with the mix.