Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studien fokuseras på följande frågor
• Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum.
• Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark.
SYFTE
Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande;
• Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision.
• Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet?
• Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden.
Metod
Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext.
Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer.
AVGRÄNSNINGAR
Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat.
Resultat
Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade.
Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL). I Tyskland finns redan en sådan lagreglering. Om så sker i Sverige är jag övertygad om att vinster kommer att kunna göras på flera plan.
SLUTSATS
För att kunna säkerställa vår kulturhistoria i exploateringsprocesser kan man antingen lagstifta eller använda frivillighet. Skärbäcks slutsats är att frivillighet inte är en framkomlig väg för att få igenom balanseringstänkande i den fysiska planeringen. Jag delar Skärbäcks slutsats men skulle vilja närmare studera ekonomiska styrmedel (som t.ex. certifiering, liknande den som idag används inom skogsbruket) hur detta hade påverkat effekten av exploatörens delaktighet och insats.
En slutsats är att det behövs en tydligare strukturerad och utarbetad process för att gemensamt kunna värdera och lyfta fram vår gemensamma kulturhistoria i exploateringsprocessen. Med denna metodik skulle de olika aktörerna kunna fatta rätt beslut i rätt ordning. Medborgare har inflytande i processen och är delaktiga i de beslutsprocesser där politiker fattar de övergripande besluten, (arkitekten gestaltar och ingenjörer sammanställer tekniska underlag osv). Genom detta kommer dessa värden att säkerställas och vi får med dessa som ett kunskapsbärande arkiv till både dagens som morgondagens inevånare.
Om vi inte vet var vi kommer ifrån har vi nog ingen aning om vart vi är på väg!

The study will focus on the following questions
• What was it that made the library, initially built as a museum and
a large public park, end up right here?
Two unique resources, a short step from the city center
• Can a cultural pilot study be used as a landscape analysis, to serve as a planning document (this in order to see the relationship between cultivation and consumption of land)
PURPOSE
That I will be able to obtain a comprehensive knowledge of the following;
• To understand what it was that made the library, initially built as a museum and a large public park, end up right here, in this specific location. This has once been planned and was someone’s vision.
• To find and describe any form of causality.
• To examine how this kind of study could be placed early in the planning process in order to facilitate the further planning and exploitation steps (adjusted for established cultural values).
METHOD
The method in my study has been to conduct a landscape analysis in a cultural-historical perspective of objects and the area in its context.
This has been done by searching and reading relevant literature related to the history of the city from multiple perspectives; descriptions , context and causality (ie, events, decisions and consequences) of actors.
LIMITATIONS
The essay is primarily written against the background of cultural landscape analysis. Aspects such as nature, habitat, plant, animal life, water, air and climate are not included in this study.
Results
I would argue that a large part of the results are the various chapters in themselves, describing the genesis and development of the city, the park and the building.
As a partial result, I want to point out that the development processes require some form of quality assurance process in order to preserve the cultural and natural values that are defined.
One way is to implement the method Balanced spatial planning/Balanced Environment as legal instruments (eg. within PBL; Sweden’s Planning and Building Act). In Germany there is already such a statutory regulation. If this takes place in Sweden, I am confident that profits will be made on several levels.
CONCLUSION
In order to ensure our cultural history in planning processes, we can either legislate or use optional, voluntary instruments. Skärbäck’s conclusion is that the later will not be enough in order to carry through the balancing approach in spatial planning.
I do agree with Skärbäcks conclusion, but would like to make a closer study of economic instruments (such as certification, similar to that currently used in forestry) and how this has affected the efficiency regarding participation and contribution from the developers.
One conclusion is that there is a need for a better structured planning process in order to jointly evaluate and highlight our shared cultural history.
Using this methodology, the various actors are enabled to make better decisions in the right order. Citizens will have more influence in the process and become better involved in a process where, ultimately, politicians make the overall decisions (while architects design and engineers compile technical documents etc.). Through this, the cultural values will be ensured and made available in archives of knowledge for both current and future citizens
If we do not know where we come from, we probably have no idea where we are heading!