Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: “Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?”

Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska. Dessa är indelade i utmaningar, behov, vetenskap samt en tillhörande kapiteldiskussion för varje perspektiv.

Förtätning av städer sker på många håll, och syftar till att bygga inåt och ta till vara på mark i staden så effektivt som möjligt för att t.ex. rationalisera energiförbrukning och undvika att bygga ut på värdefull mark. Behov och evidensbaserade lösningar som tas upp är:
Rumsligt perspektiv: Rymlighet – Utformning av täta bostadsgårdar Socialt perspektiv: Platser utformade för återhämtning – Ljudmaskering med lignoser i bullriga miljöer Ekologiskt perspektiv: Ökad biologisk mångfald samt minskning av luftföroreningar – Artrika planteringar ger ökad mängd fågelarter samt vegetation som luftrenare Ekonomiskt perspektiv: Fler parker i förtätade städer – Hög kvalitet på parker genom miljöpsykologiforskaren Patrik Grahns åtta baskaraktärer.

Slutsatsen är att det finns evidensbaserade lösningar som kan användas av landskapsarkitekter, men på varierande detaljsnivåer. Det är möjligt att landskapsarkitekter skulle kunna använda evidensbaserade argument mer för att ytterligare höja kvaliteter på utemiljöer. Kring detta behövs dock mer studier, t.ex. om hur landskapsarkitekter arbetar med argumentation idag, och hur de allmänt ser på sin yrkesroll. Uppsatsen är av explorativ karaktär, och skulle möjligen kunna användas vidare som ett underlag till diskussion om mötet mellan teori och praktik inom landskapsarkitektur.

This thesis investigates how landscape architecture practice and science meet. The questions asked are: “Can landscape architects use evidence-based solutions as a way to meet challenges with urban densification, and in that case which solutions? Could evidence-based knowledge increase the legitimacy of the profession by being used as a tool of argumentation?”

The essay consists of a literature study leading down to examples of evidence-based solutions based on views on urban densification, ending with a final discussion. Using urban densification as a starting point has been a way to understand how it affects city development and in what context landscape architects are working in it. The essay begins with a background to the origin and means of city condensation and continues with dividing into four perspectives: the spatial, social, ecological and economical. These chapters are subdivided into challenges, needs, science, ending with discussions of each perspective.
Urban condensation changes cities everywhere. It purposes an inwards way of building, using city space as efficiently as possible to rationalize energy consumtion and avoid exploiting valuable land. The needs and evidence-based solutions are:
Spatial perspective: Spatiousness – Designing condensed courtyards for multi-family housing Social perspective: Places designed for recovery – Camouflaging sounds from trees in noisy environments Ecological perspective: Increased biodiversity and decreased air pollution – diversity of vegetation and bird species and vegetation as air filtration Economical perspective: More parks in condensed cities – high park qualities using eight different characters.

Concluding, I have found evidence-based solutions that can be used by landscape architects, though the level of detail of the researching material varies. Possibly, landscape architects could use arguments based on evidence-based knowledge more to increase the quality of outdoor environments, but this needs to be further developed. For instance, it could be useful to study how landscape architects work with argumetation, and explore their point of view on their professional role. The essay is explorative, perhaps best used as a basis for discussing how theory and practice in landscape architecture meet.