Brändström, Lisa, 2014. Hur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231)
|
PDF
195kB |
Abstract
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de olika metoder som används för att mäta ina-velskoefficient (F) hos olika djurslag. Avel har använts under mycket lång tid för att förbättra de fenotypiska egenskaper som våra djur har. Den intensiva aveln har lett till inavel hos våra produktions-, sport- och sällskapsdjur vilket i sin tur har lett till negativa effekter så som re-cessiva genetiska sjukdomar. För att övervaka, kontrollera och begränsa inavel behövs meto-der för att mäta den. Tre vanliga metoder för att beräkna inavelsgrad är genom härstamnings-information, Single Nucleotide Polymorphisms (SNP) och mikrosatelliter. Att beräkna ina-velsgraden med hjälp av härstamningsinformation har länge varit det klassiska sättet att göra det på men ju fler tekniska framsteg som görs desto vanligare blir det att beräkna inavelsgrad med hjälp av genomisk information. Ett stort antal studier inom olika djurslag har gjorts där de olika metoderna har jämförts. Enligt de olika studierna kan både härstamningsinformation och genomisk information vara fördelaktigt att använda men en avgörande faktor är vilken population som ska undersökas.
,The aim of this literature review is to elucidate the different methods used to measure in-breeding in various animal species. Breeding has been used for a very long time in order to improve the phenotypic traits of our animals. The intense breeding schemes have led to in-breeding in our production and sport animals as well as our pets, which in turn has led to neg-ative effects such as recessive genetic disorders. To limit inbreeding and to be able to keep it under good supervision and control, methods are needed to measure it. Three common meth-ods for calculating inbreeding is through pedigree information, Single Nucleotide Polymor-phisms (SNP) and microsatellites. Using pedigree information has been the classic way to do it but with more technical progress; the more common it is to calculate inbreeding using ge-nomic information. A large number of studies in various animal species have been made in which the various methods have been compared. According to the different studies, both ped-igree information and genomic information are of good use but a crucial factor is what type of population that is studied.
Main title: | Hur vet vi hur inavlade djuren är? - jämförelse av olika metoder |
---|---|
Authors: | Brändström, Lisa |
Supervisor: | Eriksson, Susanne |
Examiner: | Johansson, Anna Maria |
Series: | Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik |
Volume/Sequential designation: | 434 |
Year of Publication: | 2014 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) |
Keywords: | Husdjur, inavel, genetiska markörer, SNP, mikrosatelliter, härstamningsinformation |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3316 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3316 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal genetics and breeding |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 19 Jun 2014 12:42 |
Metadata Last Modified: | 19 Jun 2014 12:42 |
Repository Staff Only: item control page