Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This is a final thesis in landscape planning, at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The study examines the current phenomenon of amenity migration and the international discourse applicability of the a "Countryside dream" in a small neighborhood in Käglinge, part of the transit-oriented community Oxie just outside of Malmö in the southern part of Sweden.
The critical starting point of the study is the how many planners idealize the dense city with its positive proximity qualities. However, since the late 1900s, many people have instead started to idealize living in more rural or naturally appealing landscapes, often just outside a bigger city, with good transit possibilities (both by car and bus as well as by train).
The phenomenon of amenity migration – the migration to a new, more appealing everyday environment considered to have more amenities, is very relevant today since many smaller communities are becoming more transit-oriented, allowing the inmigrants to work in some bigger, dense town while living in a small-scale, less dense semi-rural community.
More dense transit-oriented communities are however also an ideal to planners in Sweden, but to what extent can Käglinge in Oxie – a neither rural nor urban community - fulfill a possible countryside dream, and what role does the train station have in the in-migrants everyday life?
The study has a theoretical starting point in literature regarding amenity migration, countryside ideals, representations of the countryside and the possible migrants themselves, giving a broad perspective on these related issues. The case study of Käglinge in Oxie is then presented, including interviews with Käglinges in-migrants. The study reveals interesting themes regarding the in-migrants’ motivations and use of the everyday landscape, in order to approach their ideal living environment.
A crucial amenity for the interviewees turned out to be the closeness to nature in Käglinge, but not always necessarily the cultural landscape. Other important motivational amenities for the interviewees were the wish of raising their children in a healthier environment, the freedom to have one’s own house and garden, the safety related to the neighborhood itself, and the rare possibility to get shape their own private space according to their ideals - together with Oxies strategic position in the Öresund Region. Interviews also revealed that the demand for unique dwellings and housing areas seems to be getting bigger, and that people are willing to spend a lot of money to access certain amenities despite limited finances. For future planners, a final suggestion is to attract many kinds of migrants by making both cities and central parts of the smaller transit-oriented communities more flexible, allowing more customized, denser housing areas for the common man. Providing many different types of housing is also crucial to avoid any rural gentrification in connection with new developments. The dialogue as planning tool is a way of understanding peoples’ ideals, and compromise is the key when planning for a sustainable future – in rural transit-oriented communities as well as in other everyday landscapes.

I denna studie undersöks det aktuella fenomenet amenity migration och den internationella diskursens tillämplighet med ”drömmen om landet” i litet grannskap i Käglinge, en del av stationssamhället Oxie strax utanför Malmö.
Utgångspunkten i studien är problematiken kring hur den av planerare idealiserade, täta staden sedan sent 1900-tal fått konkurrens av människor som till varje pris istället idealiserar att bo i lantligare vardagslandskap en bit utan för staden. Fenomenet amenity migration – att flytta till en ny, ofta mer naturskön boendemiljö som anses ha större värden, är extra aktuell idag då det finns förutsättningar att bo på ett ställe men arbeta på ett annat – om ekonomin tillåter.
Även täta stationssamhällen som Oxie förs fram som ideal av planerare. Oxie är intressant då det är ett samhälle på ögonblicks avstånd från Malmö med både tåg och bil. Men i vilken mån kan lantliga Käglinge i Oxie – som varken är glesbygd eller stad - uppfylla en eventuell landsbygdsdröm, och vilken betydelse har egentligen tågstationen?
Studien tar teoretiskt avstamp i litteratur avseende både amenity migration, landsbygdsideal, representationer av landsbygden och inflyttaren själv, kring vilka en bred diskussion förs.
Även en intervjustudie presenteras som öppnar upp för intressanta teman gällande Käglingebornas flyttmotiv och användning av vardagslandskapet, för att närma sig deras ideala boendemiljö. Viktiga värden för de intervjuade Käglingeborna visade sig vara närhet till naturen, men inte alltid nödvändigtvis kulturlandskapet. Andra viktiga värden och flyttmotiv för de intervjuade är att ge barnen en god uppväxtmiljö, friheten i att ha och något alldeles eget, tryggheten i grannskapet, att få forma sitt boende efter egna önskemål, tillsammans med det strategiska läget i Öresundsregionen. I intervjuerna framkom också att efterfrågan på unika boenden verkar bli större, och att man trots begränsad ekonomi är villig att satsa mycket pengar på de värden man förknippar med sitt nuvarande vardagslandskap.
Inför framtidens planering av vardagslandskap föreslås planerare och landskapsarkitekter ”vinna tillbaks” många inflyttargrupper genom att göra städer men framförallt de allt mer förtätningsaktuella centrala delarna av stationssamhällena mer flexibla och anpassningsbara för den vanliga människan. Samtidigt bör stationssamhällen som Oxie tillhandahålla många olika slags boendeformer, för att undvika en eventuell rural gentrifiering i samband med nybyggnation. Att bemöta och föra dialog kring människors ideal och kompromisser är att planera för en hållbar framtid i både rurala stationssamhällen och andra vardagslandskap.