Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hälft ledde till en motreaktion där tankar om uthålligt skogsbruk etablerades i början på 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade i de norrländska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, även befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvägar som komplement till kommunikationen längs älvarna. En åtgärd som vid tiden föreslogs för att komma till rätta med den svåra framkomligheten i det norrländska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vägar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tänkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel. De var billigare att anlägga än riktiga bilvägar och ansågs tillgodose behovet av utfartsvägar från boställen så som kronotorp. De skulle även tillgängliggöra områden för skogsbruket och dess personal samt fungera som ett led i skogsbrandsbekämpning. Huvudsyftet med denna studie var att övergripande belysa cykelstigarnas konstruktion och dessutom deras funktion i Norrland. Studien är utförd i södra delen av Arvidsjaurs kommun som har ett utvecklat nät av cykelstigar. De metoder jag har använt mig av är fältinventeringar, studier av källmaterial samt literära studier. Mitt arbete visar att cykelstigarna i södra delen av Arvidsjaurs kommun har upprättats innan de flesta andra i landet och det studerade materialet tyder på en framtidstro för projektet i studieområdet. Området verkar ha blivit ett föredöme för resten av landet med avseende på vilka nyttor som samhället kunde dra av cykelstigarna samt hur de skulle konstrueras. Konstruktionen av områdets cykelstigar stämmer väl överens med de tidigare idéerna om hur enkla skogsvägar skulle konstrueras som presenterades i tidningen Skogen i början av 1920-talet. Faktorer såsom demografiska förhållanden och skogsbrukets behov av infrastruktur i området tillsammans med allmänna moderniseringsströmningar och initiativ från den lokala revirförvaltningen har samverkat och lett till det ansenliga cykelstigsnät som byggdes under 1930-talet. På grund av den lokala förankringen och den betydelse cykelstigarna har haft för lokalbefolkningen anser jag att de bör ses som en del av kulturlandskapet och likaså betraktas som kulturminnen. Vissa av stigarna skulle med fördel kunna restaureras och underhållas för att värna de speciella konstruktioner och det märkvärdiga vägnät som cykelstigarna i området utgör.

The extensive exploitation of the Swedish forests that took place during the latter half of the 19th century led to a reaction where thoughts of sustainable forestry were established. This led to an increased demand for labor in the forest regions of the northern parts of Sweden. The limited accessibility was not a problem just for the forestry, also the habitants of the inner parts of northern Sweden were in need of exit paths from their homesteads as an alternative to the communication along the rivers. One measure which at the time was suggested to come to terms with the problem of accessibility was to construct a simple kind of road. Bike trails were, as the name suggests, intended for personal transport, primarily for bikes and motorbikes. They were cheaper to construct than regular roads and were thought to accommodate the needs for exit paths for homesteads of the crown tenants. The bike trails were also aimed to make areas available for the forestry as well as being a part of forest fire fighting. The main purpose of this study was to comprehensively illustrate the construction and the role of the bike trails in northern Sweden. The study is carried out in the southern part of the municipality of Arvidsjaur which has a well developed network of bike trails. The methods I have used are field inventories, studies of documents from the archives of the Swedish Forest Service and literary studies. My thesis shows that the bike trails in the southern part of the municipality of Arvidsjaur have been constructed before most others in Sweden and the results show optimism for the project in my study area. The area seems to have become a role model for which benefits could be made from the bike trails and how they should be constructed. The construction of the bike trails in the study area coincides with early ideas on road construction, as presented in the forestry journal Skogen in the early 1920s. Factors as the demography in the area and the forestry’s need for infrastructure along with trends of modernization and initiative from the local forestry department have interacted and led to the substantial network of bike trails that was built in the 1930s. Because of the local ties and the important role that the bike trails have had for the local habitants they should be considered as a part of the cultural landscape and thus as cultural monument. Some of the bike trails would greatly benefit from restoration and maintenance to preserve the special constructions and the remarkable infrastructure that they represent in the area.