Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna. Om grönytor i en stad består av mer blommande vegetation kan fler humlearter gynnas och skådas i en urban miljö. Urbaniseringen är en av orsakerna till varför humlor, Bombus spp., idag är färre till både art- och individantal. Humlan är en dominerande pollinerare i Sverige, både för vilda och kultiverade växter. Sällan installeras solpaneler och gröna tak tillsammans trots att de kan dra nytta av varandra. Solceller ger inte bara förnyelsebar elenergi utan skapar olika mikrohabitat på ett vegeterat tak. Vegetationen i sin tur sänker temperaturen genom avdunstning och förhindrar därmed att solcellernas effektivitet sätts ned. Kombinationen har av ett EU-projekt kommit att kallas för Biosolar Roofs. För att skapa en mångfald på ett grönt tak bör substratdjupen, substrat och näringsinnehåll varieras. Substraten kan bestå av sand, grus, krossat tegel, biokol, krossad betong, leca, sten och ytterst lite organiskt material. Substratdjupen kan varieras mellan 4-15 cm. Moduler som finns tillgängliga på marknaden underlättar installationen av ett Biosolar Roof. För att gynna humlor bör en flora som består av bland annat Trifolium spp,, Lotus corniculatus och Echium vulgare sås in. Ett Biosolar Roof har hög potential för att gynna biodiversiteten vilket går hand i hand med Sveriges miljökvalitetsmål, Konventionen om biologisk mångfald samt EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.

Urbanisation and condensation of urban areas leads to fragmented habitats and reductions in green areas, which makes it hard to protect biodiversity. Green roofs are an example of green infrastructure and an obvious choice in order to connect green areas in an urban environment. Except several private- and socio-economic benefits, a green roof can support biodiversity. Vegetated roofs often consists of premade mats with thin substrate where mostly only Sedum album and mosses grow. For biodiversity these mats have a low value compared to a biodiverse roof which has a greater value. If green areas in an urban environment consists of more flowering vegetation, more bumblebee species can be supported and seen in the urban environment. Urbanisation is one reason to why Bumbebees, Bombus spp., are fewer in both species and numbers today. Bumblebees are very important pollinators in Sweden, for both wild and cultivated plants. Not often are solar panels and green roofs installed together, even though they can support each other. Solar panels do not only produce renewable energy, but can also create microhabitats on a green roof. The vegetation lowers the temperature by evapotranspiration which hinders the solar panels from losing in effiency. The combination has gotten the name Biosolar Roofs from a European Union-project. To create a biodiverse roof the substrate depth, substrate and nutritional content should vary. The substrate can consist of sand, crushed bricks, biochar, crushed concrete, expanded clay and very little organic material. The substrate depth should vary from 4-15 cm. Modules that are available on the market simplify the installation of a Biosolar Roofs. To support bumbebees a mix of flowers that amongst others consists of Trifolium spp,, Lotus corniculatus and Echium vulgare should be sown in. Biosolar Roofs have a high potential to support biodiversity which goes hand in hand with Sweden’s Environmental Quality Objectives, the Convention of Biological Diversity and EU Biodiversity Strategy to 2020.