Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Flushing är samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehåll i syfte att förbättra den reproduktiva förmågan hos djur.
Metoden används aktivt på flera av lantbrukets djur men fokus för det här arbetet är främst får och nötkreatur då de allra flesta studier gjorts på dessa djurslag. Därefter diskuteras den eventuella användbarheten av metoden för hund, där det vetenskapliga underlaget är begränsat.
I försök på får och nötkreatur används vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och då ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner.
Tillvägagångssättet är ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som täcker det basala näringsbehovet en eller två östralcykler före planerad betäckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende på försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten återkommer i flera försök.
Det man avser att påverka är östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt även långsiktig påverkan på ett genetiskt plan.
För att utvärdera resultaten av metoden använder man sig av olika mätbara parametrar med vissa generellt återkommande i de flesta försök. Vanligt är att man uppskattar djurets näringsstatus vid början av försöket med utgångspunkt från Body Condition Score-skalan som går från 1-5 (från kraftigt undernärt till kraftigt överviktigt). Vikt används antingen istället för BCS eller som kompletterande information för att räkna ut en exakt fodergiva. Ytterligare bedömningspunkter är tidig embryoöverlevenad, antalet fullgångna dräktigheter och antalet avkommor. Mer specifika mätningar görs av ovulationshastigheten där man tittar på medelantalet gulkroppar per djur samt oocytkvaliteten, vilken avgör embryots förmåga att nå blastocyststadiet. Hög oocytkvalitet leder till ett ökat antal befruktade ägg som når blastocyststadiet hos djur som har fler än en avkomma åt gången. Oftast tittar man på flushingdietens påverkan på follikelstorleken. Det finns en generell tendens till att de stora, preovulatoriska folliklarna hamnar i fokus då de förväntas bilda större gulkroppar med högre progesteronproduktion, vilket i sin tur ger dräktighetsbevarande effekter. En annan parameter som studeras är embryokvaliteten. Strävan är att embryots form ska vara jämn och sfärisk med inbördes likvärdiga celler med avseende på storlek, färg och densitet.
Vid försök syns bäst effekt av tillskottsutfodringen på individer med underhull som göds till bättre hull. Bäst resultat ses på djur som göds från ett sämre BCS till ett på ca 3-3,5.
Slutsatsen är att flushing generellt är överflödigt på djur som hålls i jämngott hull men effektivt på djur som säsongsvis har reducerad tillgång till föda och därför är i underhull.
Då effekten är minimal på djur i gott hull är metoden inte direkt tillämpbar för att öka den reproduktiva förmågan hos hundar då vi generellt snarare håller dem i överhull.

Flushing is the name for additional feeding with high energy feed with the purpose of improving the reproductive ability in animals.
The method is commonly used on several species of production animals, especially sheep and cattle often appear in studies and they will be the main focus in this work. Thereafter the potential use of this method on dogs is discussed, which is a topic where limited scientific evidence is available.
In studies on sheep and cattle the most frequently used flushing supplements are carbohydrates, fatty acids or proteins and they are typically given as glucose, palmitic acid, linoleic acid and lupin.
The experimental set-up is often to offer additional feed on top of the rations necessary to meet the animals’ basic nutritional requirements, for about one-two estrous cycles before mating. The exact dose of additional feed differs between studies, but an addition of 1.5% of the animal’s original bodyweight is often reoccurring.
Expected effects are on the duration of estrus behavior, the length of the estrus interval, maturation of oocytes, blastocyst development, prenatal survival, number and viability of the offspring and also a more long term effect on a genetic level.
To evaluate the results of flushing several measurable parameters are used and some are common in most studies. It is typical to estimate the animals nutritional status at the beginning of the study using the Body Condition Score index, ranging from 1-5 (severely undernourished - severely overweight). Weight is used either instead of BCS or as additional information to calculate the exact amount of extra feed. Apart from this, also early embryo survival, number of completed pregnancies and number of offspring are recorded. As specific measurements, ovulation rate (average number of corpora lutea per animal) is noted and also oocyte quality (determines the ability of the embryo to reach the blastocyst stage) is studied. High oocyte quality will lead to an increase in the number of fertilized eggs in pluriparous species. One of the most frequently studied features is the effect of the flushing diet on follicular size. There is an overall tendency to focus mainly on the large sized, pre-ovulatory follicles since they are expected to generate larger corpora lutea with a higher capacity of progesterone production, which in turn helps sustaining pregnancy. Another common feature is the quality of the embryo. Optimal is to have an evenly shaped, spherical embryo with uniform cells concerning size, color and density.
The best results from nutritional flushing are seen on undernourished individuals with their nutritional status being improved. The optimal response is seen in animals with lower BCS fed to a BCS of about 3-3.5.
The conclusion is that nutritional flushing is generally unnecessary for animals kept in a constant, good nutritional status but effective on animals with seasonally reduced access to good, nutritional feed and therefore undernourished.
Since the effects on animals kept in good body condition are minimal, the applicability on dogs to enhance their reproductive capacity is limited since they are generally more often overfed.