Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Borrelios är den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjälp av fästingar. Bakterien förekommer främst i fästingens mag-tarmkanal men kan också sprida sig systemiskt vilket kan påverka smittöverföringen.
Fästingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero på ett varmare klimat i kombination med ökad tillgång till värddjur. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor påverkan på fästingen och den har visat sig känslig för uttorkning och kräver en hög relativ luftfuktighet för att överleva. De fästingar som varit infekterade med Borrelia spp. har visat sig kunna motstå uttorkning bättre jämfört med de som inte varit smittade. Fästingens utveckling främjas dessutom av en lång vegetationsperiod och enligt klimatscenarier framtagna av SMHI kommer vegetationsperioden att bli längre under de kommande 100 åren.
Fästingen verkar enligt forskningen inte utvecklas oberoende av borreliabakterien utan de båda tycks dra nytta av varandra. Om klimatförändringarna utvecklas i den riktning de pekar nu, finns risk för en ökad spridning av fästingen i landet vilket i sig ökar risken att infekteras av Borrelia spp. Dessutom skulle fästingar infekterade med Borrelia spp. kunna överleva under förändrade klimatförhållanden som är ofördelaktiga för fästingar som inte bär på bakterien. Förekomsten av borrelios i Sverige idag är troligtvis mycket större än vad som rapporteras, vilket kan bero på att diagnostiken inte är tillräcklig och att det inte finns något rapporteringssystem. För att få bättre uppfattning om sjukdomens utbredning och motverka en ökad risk för borrelios krävs förbättrad diagnostik och sjukdomsövervakning.

Borreliosis is the most common vector-borne disease in Europe and it’s caused by the bacterial complex called Borrelia burgdorferi sensu lato. The life cycle of B. burgdorferi s.l. involves different reservoirs and the vector transmitting the disease is the common tick Ixodes ricinus. B. burgdorferi s.l. usually resides in the gut of the tick but it can also systematically infect the tick which may affect the transmission of the disease.
The geographical distribution of I. ricinus in Sweden has increased since the beginning of the 1990’s. This increase in distribution seems to be an effect of a milder climate and an increased number of hosts. The aim of this study is to find out whether a milder climate can increase the incidence of borreliosis in Sweden.
The climate has a great impact on the tick. It has been shown that the tick is sensitive to desiccation and it needs a high relative humidity to survive. It has also been shown that ticks infected with B. burgdorferi s.l. have a better chance at surviving desiccation than those ticks not infected with the bacteria. The ticks benefit from a long vegetation period and data from SMHI shows that the vegetation period will increase in the next 100 years.
The tick doesn’t seem to evolve separately from B. burgdorferi s.l. Instead the two organisms seem to take advantage of each other. If the temperature continues to increase and the vegetation period becomes longer, the range of I. ricinus in Sweden is likely to increase and so will the risk of getting borreliosis. If the rise in temperature makes part of the country desiccated, ticks infected with B. burgdorferi s.l. could survive and hence increase the prevalence of bacteria infected ticks. In Sweden, the disease is not notifiable and since the symptoms are diffuse and the diagnosis is difficult, the prevalence of the disease is probably much higher than what’s being reported. To estimate the spread of the disease and to prevent an increase in the risk of getting borreliosis in Sweden, more research needs to be done and a system for monitoring the disease is needed.