Miller, Elisabeth, 2014. Hur och hur väl fungerar HPV-vaccin?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
|
PDF
1MB |
Abstract
Papillomvirus är ett cirkulärt naket dubbelsträngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel på de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt.
Hos människa finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsställen på kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala områden där vissa kan ge upphov till könsvårtor medan andra ger cellförändringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor är slemhinnan i cervix känslig för onkogena HPV och cellförändringar där kan leda till cervixcancer (CC). Globalt sett drabbas årligen 528 000 kvinnor av CC och
266 000 avlider varje år på grund av sjukdomen. HPV-cancer kan även utvecklas orofaryngealt, analt, vaginalt, på penis och vulva. Det finns omkring 13 högrisktyper av HPV
som är tydligt onkogena där HPV-16 och HPV-18 står för flesta fallen.
Två vaccin, Gardasil och Cervarix, har utvecklats för att skydda mot CC, vilka lanserades 2006 respektive 2007 i Sverige. Vaccinen görs genom att man låter ett strukturellt
virusprotein från de virustyper man vill skydda mot bygga viruslika partiklar (VLP). Genom att sen injicera dessa VLP i mottagliga individer utvecklas ett humoralt immunsvar som
försvar mot naturlig infektion med virustyperna.
Gardasil innehåller VLP som efterliknar HPV-6, HPV-11, HPV-16 och HPV-18. Cervarix innehåller VLP som efterliknar HPV-16 och HPV-18. HPV-16 och HPV-18 står för cirka
73% av alla CC-fall. Om man antar att effekten av vaccinen är 100% så skulle 73% av fallen av CC motverkas. Gardasil som även skyddar mot HPV-6 och HPV-11 som står för 90% av
alla könsvårtor skulle också om effektiviteten var 100% skydda mot 90% av alla könsvårtor.
Med så goda teoretiska antagande ser vaccinering väldigt lovande ut. I den här uppsatsen ville jag undersöka hur god effektiviteten är och vad man kan förvänta sig för effekt av
vaccineringsprogram.
De flesta studier visar på hög effektivitet, mellan 90-100%, och hög säkerhet med profylaktisk vaccinering. Resultaten var inte lika goda och varierade mycket om man redan var smittad med HPV-typer som vaccinet innehöll innan studiens start. Vaccinen verkad inte ha effekt på redan ålagda HPV-orsakade lesioner men stoppade utvecklingen för fler incidenser. Sammanfattningsvis har vaccinen en värdefull profylaktisk effekt och man bör vaccinera innan sexdebut.
Studier på området har dock bristande uppföljningstid av immunogeniciteten (bäst att vara konsekvent med stavningen av detta ord) med bara 8.5 år för Gardasil och 8.4 år för Cervarix.
Pågående studier görs på området men innan man fått resultat på långtidsverkan går det inte att uttala sig kring långtidseffekten i och med att det tar många år för CC att utvecklas. Där utöver skulle fler studier av kvinnor i olika åldrar skulle behövas göras. Även ett försök i att
vaccinera mer män i Sverige för att minska prevalensen av HPV skulle, enligt min mening, kunna testas. Det behövs med andra ord mer och längre forskning på vaccineffekten.
Papillomavirus is a non-enveloped DNA-virus that can cause benign or malign tumors in the epithelium in most animals. The virus is host specific and rarely transmits between different species. The virus is transmitted by direct or indirect contact.
Human papillomavirus (HPV) infects humans at different sites of the body. About 40 of them are sexually transmitted and infect the anogenital region with warts or lesions that can develop to cancer. In women the cervix uteri is a sensitive area in which HPV-infections
easily can take place and evolve to invasive cervical cancer (CC). About 528 000 women a year worldwide get CC and 266 000 die from it every year. Other HPV-related cancers are cancer of the oropharynx, anus, vagina, penis and vulva. There are about 13 defined oncogenic HPV types that are clearly connected to cancer, where HPV-16 and HPV-18 are the most common ones.
Two vaccines, Gardasil and Cervarix, were developed to protect against CC. Virus-likeparticles (VLP) that induce a humoral immunity are built from the structural protein L1 from the HPV types you want protection against. Gardasil contains VLP from HPV-6, HPV-11, HPV-16 and HPV-18 proteins. Cervarix contains VLP from HPV-16 and HPV-18 proteins.
HPV-16 and HPV-18 stands for about 73% of all CC. If the vaccines where to protect to 100% one could then assume that 73% of all CCs would dissolve. Gardasil, which also
protects against HPV-6 and HPV-11 that causes 90% of all genital warts, would with 100% efficiency protect against 90% of all genital warts. With so good theoretical prospects the efficiency was in my matter to analyse deeper. I wanted to see what the outcome had been in
previous studies and what one could expect from the vaccines.
Most of the studies showed a high efficiency, between 90-100%, and high safety with prophylactic vaccination. The results were not as wholesome in study groups where the
included women had been exposed to vaccine HPV before enrolment. The vaccine did not seem to have any effect on lesions that were visible before the study start, but did in fact stop incidents of new infections. In conclusion, the vaccines had a very important prophylactic effect and the vaccination should occur before sexual debut.
The lack of long-term follow-up trials makes it very hard to make assumptions of the efficiency and real effect since it takes many years for CC to evolve. More diversity in study groups would also give a more represented and convincing result. I think Sweden would benefit from also trying to vaccinate men to prevent new infections. In other words more research needs to be done on the long-term vaccine effects.
Main title: | Hur och hur väl fungerar HPV-vaccin? |
---|---|
Authors: | Miller, Elisabeth |
Supervisor: | Berg, Mikael |
Examiner: | Tydén, Eva |
Series: | Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015) |
Volume/Sequential designation: | 2014:74 |
Year of Publication: | 2014 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
Keywords: | humant papillomvirus, HPV-16, HPV-18, cervixcancer, viruslika partiklar, vaccin, effektivitet, human papillomavirus, cervical cancer, virus-like-particles, vaccine, efficacy |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3777 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3777 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Human medicine, health, and safety |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 18 Sep 2014 15:37 |
Metadata Last Modified: | 18 Sep 2014 15:37 |
Repository Staff Only: item control page