Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion. Allvarlig systemisk/generaliserad sjukdom ses framförallt hos immunsupprimerade individer medan okulär toxoplasmos oftast ses som en progressiv sjukdom hos kongenitalt smittade barn eller efter förvärvad infektion hos immunkompetenta individer. Vilken klinisk bild som utvecklas tros bl.a. bero på vilken T. gondii-genotyp som är inblandad.

Idag finns de tre klassiska genotyperna I, II och III utbredda över norra halvklotet medan ett stort antal atypiska genotyper dominerar i andra delar av världen, framförallt i Syd- och Centralamerika. För olika genotyper av T. gondii anses populationsstrukturen vara klonal, det vill säga en låg genetisk diversitet uppvisas mellan de olika typerna.

De olika genotyperna anses vara förknippade med olika virulensgener. Genotyp I har visat sig vara patogen i möss medan genotyp II och III är avirulenta. Skillnaden i patogenicitet antas bero på olika uttryck av virulensfaktorer. Virulensen i möss för de atypiska genotyperna är inte lika noggrant fastställd.

Genotyp I har setts orsaka sjukdom hos människa i flertalet fall, men har inte dokumenteras från fall av klinisk toxoplasmos hos djur. I de fall människa drabbats har symptombilden varierat. Tecken på okulära, systemiska samt kongenitala skador har setts.

Genotyp II ses orsaka sjukdom i de flesta undersökta fall av klinisk toxoplasmos. Genotypen har satts i samband med både systemiska och okulära symptom hos människa samt setts i fall där infektionen varit kongenitalt överförd. Det är även den genotyp med högst förekomst bland djur med klinisk sjukdom. Förekomsten av genotyp II är därtill hög även bland kroniskt infekterade djur utan kliniska symptom.
Genotyp III är en av de vanligast förekommande genotyperna bland viltlevande djur men orsakar sällan sjukdom. Endast några enstaka fall hos djur har dokumenterats samt några få fall av klinisk manifest sjukdom hos människa.
Avseende vad som ligger bakom att olika genotyper orsakar sjukdom i olika djurarter och varför det skiljer sig åt mellan olika geografiska platser kräver mer undersökningar. Utifrån denna litteraturstudie kan dock sägas att utav de klassiska genotyperna kan genotyp II anses vara vanligast förekommande vid klinisk sjukdom hos människa och djur, medan genotyp I även orsakar sjukdom hos människa. Genotyp III verkar framförallt endast förekomma i kroniskt infekterade individer och orsakar sällan klinisk toxoplasmos. För alla genotyper, inklusive de atypiska, behövs fler studier för att helt kunna säkerställa någon koppling till klinisk sjukdom.

Toxoplasma gondii is an intracellular, zoonotic parasite with the ability to cause disease in virtually any warm blooded vertebrates, whilst only members of the Felidae family may act as definitive hosts. T. gondii is globally distributed and an infection can cause disease with varying clinical outcome. Symptoms differ between individuals within the same species as well as across species barriers. Severe systemic/generalized disease is most commonly seen in immunocompromised individuals. If the disease is congenitally transmitted it potentially leads to abortions or neonatal infection. Ocular toxoplasmosis is usually seen as a progressive disease in congenitally infected children or, as recently discovered, an acquired infection in immunocompetent individuals. The varying symptoms are a result of a number of parameters of which one is considered to be the T. gondii-genotype involved in the infection.
Today, there are three classical genotypes I, II and III, which are widely dispersed in the Northern hemisphere. Atypical genotypes, formerly known as “exotic”, dominate other continents, primarily South- and Central America. Genotypes of T. gondii present a clonal population structure meaning that there is little genetic diversity between them.

Different genotypes are thought to be associated to a number of different virulence genes. Genotype I has displayed high virulence in mice whereas genotype II and III were found to be non-virulent. The difference in pathogenicity is probably linked to their separate expression of different factors of virulence. Information is scarce regarding the atypical genotypes and their respective pathogenic capabilities.

Genotype I has been associated to human disease but not with clinical illness in animals. The human isolates have been collected from individuals showing signs of systemic or ocular toxoplasmosis. Cases of congenitally transmitted toxoplasmosis have been seen as well.

Genotype II is the genotype most frequently associated with clinical toxoplasmosis, both among animals and humans. It has been recorded in cases of systemic disease and in congenitally infected individuals. Additionally, the prevalence of genotype II is high among chronically infected, asymptomatic animals.

Genotype III has rarely been documented as a cause of clinical disease but has high prevalence in asymptomatic wild life populations. Few clinical cases of infection with genotype III have been recorded.

When it comes to determining whether a certain genotype causes specific symptoms in a particular host, animal or human, more research is needed, especially concerning the atypical genotypes. At the moment, genotype II is considered to be most frequently associated with clinical toxoplasmosis in both humans and animals. Genotype I only appears to cause disease in humans but not in animals. Genotype III cannot be associated to disease since only a few cases have been identified, but it has a high prevalence in wild life.