Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna. Hur långt tillbaka i tiden gruvdriften har hållit på i Garpenberg och dess historiska påverkan på miljön är dock oklar, trots bergshanteringens stora historiska betydelse för både samhället och miljön. Det övergripande syftet för detta examensarbete är att med analyser av skogshistorien och föroreningshistorien fastställa när bergsbruket började i Garpenberg och hur bergsbruket och jordbruket har påverkat vegetationen.
För att studera detta har jag använt mig av pollenanalys och geokemisk metallanalys på ett sjösediment från Gruvsjön i Garpenberg socken. Jag använt kol-14 datering åldersbestämma olika djup i sedimentet.
Resultaten visar att skogarna för 3000 år sedan var öppnare och hade mer buskar, lövträd samt även ädla lövträd. Vid granens etablering för ca 2600 år sedan förändrades skogarna då skogen blev mer sluten och buskarna och lövträden minskade. Först på 600–800-talet finns spår av mänskligt nyttjande, då betesgynnade växter som en och risväxter indikerar på skogsbete. Metallföroreningar av bly och koppar tyder också på någon form av metallhantering. Från 1000-talet och framåt kan man se spår av en mer fast bosättning med jordbruk och troligen bergsbruk. Garpenbergs natur förändras mer storskaligt runt 1300 då metallföroreningar och kolpartiklar samt sädeslagspollen indikerar en mer storskalig etablering av bergsbruk och jordbruk. Tallen minskade till följd av jordbruket och bergsbruket och andelen trädpollen är som lägst från 1300-talet till slutet av 1800-talet. Under 1900-talet ökar andelen trädpollen på grund av mindre påverkan från bergsbruket och jordbruket. Detta markutnyttjande har lett till en förändrad trädslagsblandning och högre andel störningsgynnade arter idag. Få skogar är numera opåverkade av människan och det är troligen lägre biologisk mångfald idag än det var i det gamla jordbrukslandskapet eller i de blandskogar som fanns för 3000 år sedan.

Mining has during a long time been of great importance for Sweden both economically and politically. It has also had an impact on the natural environment. The region that is most famous for its metal processing in Sweden is Bergslagen. Today many of the mines are closed down, but the mine in Garpenberg in the province of Dalarna is still in use. How old it is and it’s historical impact on the environment is unclear despite the historical importance of mining. The overall purpose for this thesis is to use forest history and the pollution history to assess when mining began in Garpenberg and how it has influenced the local vegetation.
Vegetation changes, forest development and the distribution of metal pollution from the mine was studied with pollen analysis and geochemical metal analysis, in the lake sediment from Gruvsjön in Garpenberg, Sweden. Carbon-14 dating has been used to date different depths in the sediment.
The results show that mining began at large scale in the beginning of the 14th century. Some evidence suggests that the metal processing probably have an even earlier start in Garpenberg between 8th and 14th century. The nature and the ecosystem around Gruvsjön has changed many times, i.e. due to the establishment of spruce (2600 years ago), introduction of forest grazing (8th century), farming and periodically cutting of pine (11th - 14th-century), forest decline and expansion of farming and mining (14th century) and at last the decline of farming (20th century). This land use has created a different mix of tree species and a bigger proportion of apophytes today. Few areas are today without impact from man and it is perhaps a lower biodiversity today than in the natural mixed conifer- deciduous forest 3000 years ago or in the old farming landscape.

Bergbau hat in Schweden eine lange Tradition und war von großer ökonomischer und politischer Bedeutung. Des Weiteren hat es eine Auswirkung auf der Umwelt gehabt. In Schweden ist das Gebiet um Bergslagen am bekanntesten für seinen Bergbau. Die meisten Bergwerke sind heutzutage jedoch stilllegt, aber in Garpenberg in Dalarna ist ein Bergwerk noch aktiv. Sein Alter oder sein Einfluss auf die Umwelt sind unbekannt. Das Ziel dieses Berichtes ist die Bestimmung der Bergwerksgründung sowie das Verständnis seines Einflusses auf die umgebende Vegetation mittels Analysen der Wald- und Verunreinigunggeschichte
Um Veränderungen in der Vegetation und Verbreitung von Verunreinigungen besser zu verstehen, wurden Pollen- und XRF an Seesedimenten aus Gruvsjön, Garpenberg durchgeführt. C-14 ist für die Datierung verwendet.
Bergbau wurde im größeren Umfang ab circa 1300 AD betrieben, aber hat seine Anfänge um ca. 1000 AD. Erste Aktivitäten sind bereits seit ca. 700 AD andeutet, jedoch nicht zweifelsfrei bestätigt. Die Umwelt um Gruvsjön hat sich viele Male verändert: die Verbreitung von Fichten (2600 Jahre BP), Waldweide (ca. 700 AD), der Anbau und periodisch Abholzen von Kiefern (ca. 1000 AD), der Rückgang von Wäldern und die Expansion von Landwirtschaft und dem Bergbau (ca.1300 AD) und letztlich der Rückgang von dem Landwirtschaft nach ca. 1900 AD. Die Abhängigkeit dieser Veränderungen von Bergbau oder Landwirtschaft ist schwer zu sagen. Diese Veränderungen haben in Garpenberg eine Landschaft kreiert, die nur vereinzelt nicht vom Menschen beeinflusst ist.