Home About Browse Search
Svenska


Gustafsson, Sven, 2014. Gynnar stora hyggen ortolansparven? : resultat från en inventering i Västerbotten 2013. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
5MB

Abstract

Ortolansparven (Emberhiza hortulana Linnaeus) är en fågelart som finns över stora delar av Europa i olika öppna biotoper, främst jordbruksmark. Den har minskat dramatiskt i Europa de senaste 30 åren och är en av de fågelarter vars population minskar snabbast. Även i Sverige ses denna förändring och populationen har minskat med cirka 80 % sedan 1975. I Sverige finns arten numera främst på hyggen i Norrland. Trots att huvuddelen av den svenska populationen lever på just hyggen, så är det ett ganska outforskat område och man vet ytterst lite om vilka faktorer som är viktiga för ortolansparvar på hyggen. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka om markbehandlingen efter avverkning påverkade ortolansparvsförekomsten, samt vilka andra hyggesfaktorer som påverkade förekomsten.

Undersökningen gjordes genom att inventera förekomsten av revirhävdande ortolansparvshannar på 81 slumpvis utvalda hyggen i Västerbotten. Hyggena varierade i markbehandling, ålder och storlek, men även faktorer som skogsbruket inte kan påverka, exempelvis temperatursumma och bonitet. Förekomsten av lämnad naturvårdshänsyn, samt andelen exponerad jord på hygget undersöktes också.

Totalt hittades 11 sjungande ortolansparvars hannar, fördelat på 7 olika hyggen under inventeringen. Ungefär 80 % av de ortolansparvar som hittades fanns på markberedda hyggen och de resterande 20 % hittades på icke markberedda hyggen. Hyggesbrända marker saknade helt förekomst av ortolansparv. Analyser av data visade att hyggesstorleken var den enda variabeln som påverkade förekomsten signifikant, då större hyggen attraherade ortolansparvarna mer. Temperatursumman var nästan signifikant och antydde att områden med högre temperatursumma var att föredra. Utifrån resultatet kunde den hyggeshäckande populationen i Västerbotten uppskattas till cirka 1750 par.

På de markberedda hyggen fanns det mest exponerad jord i genomsnitt, vilket anses viktigt för ortolansparvarna när de födosöker. Detta kan förklara varför markberedda hyggen var populärast. Att stora hyggen föredras framför små kan vara på grund av att ortolansparvs hannar ofta uppträder aggregerat, med flera hannars revir bredvid varandra. På små hyggen finns det kanske inte tillräckligt med plats för flera hannar. Ortolansparvarna anses föredra varma, nederbördsfattiga områden vilket kan förklara varför hyggen med högre temperatursomma föredrogs. En reflektion var även att ortolansparvarna verkade utnyttja den kvarlämnade naturvårdshänsynen på hyggena som sångplatser. Populationsskattningen är troligtvis lite i underkant, men stämmer ändå någorlunda väl överens med tidigare gjorda populationsskattningar, baserade på linjetaxeringar.

,

The ortolan bunting (Emberhiza hortulana Linnaeus) is a bird that occurs in large parts of Europe in different open habitats, mainly agricultural land. The population has decreased dramatically in Europe during the last 30 years and is one of Europe’s fastest declining bird species. This change can be seen in Sweden as well and the population here has decreased with 80 % since 1975. Currently, in Sweden, the species mainly breeds on clearcuts in the northern part of the country. Despite that the majority of the population breeds on clearcuts, there is a lack of knowledge about what clearcut variables that are important for the ortolan bunting. The aim of this master thesis was therefore to investigate whether scarification methods after clearcutting had an impact on the abundance of ortolan buntings and what other variables that impacted the abundance.

The study was conducted by surveying 81 randomly selected clearcuts, in the Västerbotten province, for the presence of territorial male ortolan buntings. The clearcuts varied in both forestry controlled factors (e.g. size and scarification method) and natural factors (e.g. productivity). The presence of nature-consideration and the proportion of exposed soil were also surveyed.

In total 11 male ortolan buntings were found, distributed on 7 different clearcuts. Approximately 80 % of the ortolan buntings were found on mechanically scarified clearcuts and the remaining 20 % were found on the untreated clearcuts. No ortolan buntings were found on the clearcuts that was scarified with prescribed burning. Analyses of the data showed that the size of the clearcuts was the only significant variable that impacted abundance, as larger clearcuts were preferred. The temperature sum was almost significant and indicated that areas with higher temperature sum were preferred. Based on the results the population of ortolan bunting in the Västerbotten province, breeding on clearcuts, could be estimated to about 1750 pairs.

On the mechanically scarified clearcuts there was more exposed soil, which is regarded important for the ortolan bunting when the forage. This could explain the preference for mechanically scarified clearcuts. The preference for larger clearcuts could be explained the aggregated behaviour of the ortolan bunting males, which like to congregate their territories in small groups. On the smaller clearcuts there might not be enough room for several males’ territories. Ortolan buntings are perceived to prefer warm and dry areas, which could explain why clearcuts with higher temperature sum was preferred. A reflection was also that the ortolan buntings tended to use the nature-consideration left on the clearcuts as singing posts. The population estimation is probably a little underestimated, but corresponds quite well with previous population estimates based on line transects.

Main title:Gynnar stora hyggen ortolansparven?
Subtitle:resultat från en inventering i Västerbotten 2013
Authors:Gustafsson, Sven
Supervisor:Hansson, Per and Skyllberg, Ulf
Examiner:Granström, Anders
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2014:5
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:Ortolansparv, Emberhiza hortulana, skogsmark, hygge, markberedningsmetod, naturvård, ortolan bunting, forest land, clearcut, scarification method, nature conservation
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3195
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3195
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:10 Apr 2014 10:53
Metadata Last Modified:10 Apr 2014 10:53

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits