Kullström , Mikael and Wictorin, Per , 2013. Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management
|
PDF
1MB |
Abstract
Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1. Statistiskt signifikanta samband för insamlat data saknades mellan beståndsmedelhöjd och skadad volym skog. Samband erhölls däremot mellan skötselmetod, gallrat eller ogallrat, och skadade bestånd. Utifrån resultaten kan vi konstatera att trädslaget tall är att föredra i stormskadedrabbade områden. Vidare är gallrade bestånd känsligare än ogallrade inom en viss tidsperiod efter skötselingreppet. Tidpunkten före eller efter stormskada, ger en relativ ökning av skadetyperna ”liggande” och ”lutande” för tall och contortatall.
,Dagmar is one of the most devastating storms, with its 4-5 million cubic meters of wind damaged forest, that has struck Swedish forests since the ten last years. The forest product company SCA lost a lot of timber volume the 26th of December 2011 due to the storm. Two of the tree species on the areas of SCA, Scots pine and lodgepole pine, have different abilities of resisting wind damage.
Provided data came from the inventory of SCA before Dagmar, years 2007-2011, and after the storm, February-Mars 2012. Inventoried data has been compiled, processed and analyzed in Microsoft Office Excel, MiniTab 16 and ArcMap 10.1.
Statistically significant correlations of collected data, did not match between average stand height and damaged volume of forest. Correlations were received between treatment, thinned and un-thinned, damaged stands.
From the results, we could confirm that Scots pine should be preferred in areas prone to wind damage. Furthermore, thinned stands were more susceptible than un-thinned in a certain period of time after treatment. There was a difference between types of damage for the two species studied. The moment before or after wind damage, provides an increase of “horizontal” and “tilting” trees of Scots pine and lodgepole pine.
Main title: | Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar |
---|---|
Authors: | Kullström , Mikael and Wictorin, Per |
Supervisor: | Valinger, Erik |
Examiner: | Mörling, Tommy |
Series: | Kandidatarbeten i skogsvetenskap / SLU, Fakulteten för skogsvetenskap |
Volume/Sequential designation: | 2013:27 |
Year of Publication: | 2013 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC |
Supervising department: | (S) > Dept. of Forest Ecology and Management |
Keywords: | Gallring, stabilitet, stormfälld, stambrott, toppbrott |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3151 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3151 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Forestry - General aspects |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 26 Mar 2014 14:33 |
Metadata Last Modified: | 26 Mar 2014 14:33 |
Repository Staff Only: item control page