Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters investeringskriterier och om de skulle tillämpas på lantbruksnäringen. Bakgrunden till arbetet är att belåningsgraden i den svenska lantbruksnäringen har ökat kraftigt de senaste åren. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk fråga. Ett sätt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med både kapital och kompetens till svenska företag. Så har inte varit fallet inom lantbruksnäringen men studien tyder på att riskkapitalfinansiering är möjlig.
Riskkapitalister och riskkapitalbolag tar stora ekonomiska risker när de gör sina investeringar jämfört med andra finansiärer. Det beror dels på att de går in som ägare i bolagen och dels på att de oftast investerar i unga bolag. Riskerna leder till att riskkapitalisterna har höga avkastningskrav på sina investeringsobjekt. Bolag som inte klarar av att leva upp till avkastningskraven kommer inte riskkapitalbolaget investera i.
För att minska riskerna undersöker riskkapitalbolagen sina investeringsobjekt noggrant innan de investerar. Ofta kallas experter in i en så kallad due diligence. Metoden bygger på att riskkapitalbolaget använder intern dokumentation för att analysera företagen. I en due diligence är viktiga undersökningsområden entreprenören, teamet, affärsmodellen, produkten och marknadens förutsättningar.
En del av risken som riskkapitalbolagen tar illusteras i studien med hjälp av principal- och agentteorin. Genom en god relation och hög tillit mellan riskkapitalisten och entreprenören kan de riskerna minskas. Därmed blir den personliga relationen viktig i riskkapitalistens arbetsprocess. För att säkerställa att teorierna kan tillämpas i verkligenheten gjordes intervjuer och resultatet visar att teori och verklighet stämmer väl överens. Dessutom bidrar intervjuerna med riskkapitalbranschens syn på lantbruksnäringen och dess företag. Intervjuobjekten var på olika sätt verksamma inom riskkapitalbranschen.
Slutsatsen är att riskkapitalbolag har samma investeringskriterier på ett lantbruksföretag som övriga företag. Kriterierna varierar mellan olika riskkapitalbolag men några generella drag redovisas i arbetet. Om lantbruksföretag ska samarbeta med ett riskkapitalbolag så måste lantbruksföretagen leva upp till riskkapitalisternas investeringskrav, annars är de inte intresserade av att investera.

The purpose of the study is to examine the investment criterias of private equity. Borrowing in the Swedish agricultural sector has increased significantly since Sweden became a member of the EU. How to finance agricultural enterprises is an increasingly important strategic issue to address. Private equity has historically been one way of contributing both capital and strategic expertise to Swedish companies in other industries, but this is not the case for the agricultural industry.
There are different kinds of private equity to invest in various stages of a company's development. Private equity companies take a big financial risk when making investments. Therefore, the companies make a big effort in evaluating their investments to make sure that they fill the private equity firm’s investment criteria. The private equity company’s evaluation is generally based on due diligence. The method is that the private equity firm uses internal documentation of the company analyses.
Private equity firms are aware of the risk in asymmetric information, therefore, their second most important criteria for investment are the entrepreneur and his team. The private equity firms want an entrepreneur that is entrepreneurial, business-minded and purposeful. Their most important criteria are that the company can make enough money. Most private equity companies in Sweden demand a return of 20-30 percent on invested capital. These investments criteria are well represented in real circumstances.
The high demand for return is forced by the high risk taken by the private equity firms when they invest. The private equity firms need high rates in order to cover for potentially bad investments. The investors use the ideas of portfolio thinking when considering and making their investments. The method helps the private equity firm to spread risks between companies and sectors.
This essay is based on both a literature review, which concentrates on theories about private equity, and conducts interviews to gather empirical data. The theory and the empirical results agree as the results conclude that the private equity sector has not made a lot of investments in Swedish agricultural companies. The results further conclude that it isn’t because the private equity sector has different criteria for investing in agricultural companies.