Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Konstnären Claude Monets trädgård, som är belägen i byn Giverny några mil nordväst om Paris, är en trädgård som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades på 1970-talet. Trädgården, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav på att den rekonstruerade trädgården ska vara så lik och autentisk den ursprungliga trädgården som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trädgårdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller känsla i trädgården. Inom bevarande av trädgårdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebär ett återskapande av något som tidigare funnits, har i Monets trädgård inneburit ett återskapande som har utgått från representationer av olika slag. Representationer som har använts har till exempel varit Monets målningar, fotografier, brev och människors beskrivningar som sedan tolkats, vilket kan komplicera frågan kring trädgårdens autenticitet i förhållande till hur Claude Monets trädgård egentligen såg ut. Varje år besöker ca en halv miljon människor Monets trädgård och det stora antalet besökare har även sedan 1970-talet inneburit kompromisser som kan påverka besökarnas upplevelse av trädgården.
I detta arbete har målet varit att studera och diskutera olika restaureringsteorier parallellt med historien och bevarandeproblematiken kring Monets trädgård med de speciella förutsättningar som finns där gällande representation och autenticitet. I arbetet diskuteras även problematiken kring bevarandet av en trädgård som en bild eller som en verklighet, där olika typer av representationer i vissa fall har fått utgöra utgångspunkten för restaureringen av Monets trädgård och kanske inte hur trädgården egentligen såg ut. Ett ytterligare delmål är att undersöka hur representationer, i detta fall kopplade till Monets trädgård, kan påverka vår upplevelse av autenticitet och vilken mening vi finner i en trädgård eller ett landskap. Syftet med arbetet är att skapa ett underlag som kan ge en bild av den bevarandeproblematik som finns för trädgårdar samt hur en rekonstruerings-/restaureringsprocess kan påverkas av uppgiften att återskapa en trädgård som redan existerar som en bild, men som ska återskapas i verkligheten och upplevas som både bild och verklighet på samma gång. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie, en fältstudie av Monets trädgård i Giverny och en intervju med huvudträdgårdmästaren för Monets trädgård James Priest. Litteratur som har studerats har varit ett brett urval från bland annat landskapsarkitekter och filosofer för att få en bild av olika perspektiv kring teorier om bevarande, representation, autenticitet och mening som kan appliceras dels på Monets trädgård, men även i ett större perspektiv inom landskapsarkitektens yrkesområde.

The garden of the artist Claude Monet, which is situated in the village of Giverny north of Paris, is a garden which was built in the late 1800s and early 1900s, but subsequently reconstructed in the 1970s. The garden, which originated in the period of impressionism, has possibly through its connection to Monet, his art and a certain time, a certain meaning that can create a requirement of authenticity in respect to the original garden. A sense of authenticity in historic gardens can be discussed in relation to aspects such as objects, the idea or the general atmosphere in the garden. There are several different methods for preservation of historic gardens, for example conservation, reconstruction and more free interpretation in reconstruction. Reconstruction means to recreate something that previously existed. The material, which the reconstruction of Monet’s garden was based upon, was different kinds of representations, for example paintings, photographs letters and peoples descriptions of the garden. These representations were interpreted for the reconstruction, which could complicate the question of the historic correctness in the garden in relation to Monet’s original garden. Each year approximately half a million people come to visit Monet’s garden and the large number of visitors have, also since the 1970s, meant compromises for the garden which could affect the visitors experience of the garden today.
The objective of this paper has been to study and discuss different methods of restoration in relation to the history and the specific conditions regarding authenticity and representation in Monet’s garden. The paper also contains a discussion of the preservation of the garden as an image and a reality, with the background that different types of representations have created the basis for the reconstruction. Another question which is discussed is how representations, in this case linked to Monet’s garden, can affect our perception of authenticity and what type of meaning we place in a garden, or a landscape. The purpose of this paper is to describe some of the problems in preserving historic gardens and how the preservation can be affected by reconstruction. This especially when recreating a real garden which already exists as an image, and is meant to be perceived as an image and a reality at the same time. Literary studies, as well as a field study of Monet’s garden and an interview with James Priest, the head gardener of Monet’s garden in Giverny, have been conducted. Theories from landscape architects and several philosophers are discussed in relation to the garden for the purpose of investigating how theories of preservation, representation, authenticity and meaning can be applied on Monet’s garden as well as in a more general context within the profession of landscape architects.