Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt
utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har
som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett
lokalt omhändertagande på plats. Motivet för att undersöka potentialen för dessa områden ligger bland annat i den väder- och nederbördsförändring som förväntas i södra Sverige. Genom innovativ planering och projektering
kan förhoppningsvis dagens ohållbara omhändertagandeprocess
förändras.

Detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen förtydligar dagvattenhanteringens historia samt dess möjliga användningsområden. I denna del används litteraturstudie som metod. Här belyses även de många
värden som en öppen dagvattenhantering ger; allt ifrån pedagogiska och rekreativa till rumsbyggande och ekonomiska värden. I den här delen finns också en översikt över de system för ett omhändertagande som används idag, samt vilka av dessa som kan appliceras på stadens ytor och dess
mellanrum. Avslutningsvis i del 1 belyses problematiken kring lokal dagvattenrening, med till exempel grovt förorenade ytor och skötseln på systemen.

Sedan decennier tillbaka har Malmö Stad arbetat med översvämningsproblematik samt stående nederbördsvatten. Eftersom omhändertagandet av dagvattnets kräver omfattande hantering från flera av stadens förvaltningar har vattnets väg i staden blivit en komplex del av stadsplaneringen.
Samtidigt arbetar Malmö uttalat efter förtätande stadsbyggnadsideal, det vill säga fler funktioner på mindre yta, vilket i sin tur innebär att ytornas faktiska funktion blir avgörande för hur staden fungerar i stort. Då detta
examensarbete undersöker mindre ytors betydelse för ett lokalt omhändertagande av dagvatten är Malmö med sin komplexa dagvattenproblematik som ett mycket intressant objekt. I del 2 undersöks först nederbördsstatistiken
för Malmö stad för att ge belägg för att ett utökat arbete med LOD är en nödvändighet i framtidens gestaltning av staden. I Malmö presenteras därefter 4 områden som är intressanta eftersom de har olika tillvägagångssätt och strategier för att lösa, eller inte lösa, ett omhändertagande av dagvatten på plats.

Dagvattenproblematiken inom områdena undersöks med fokus på de mindre mellanrummen. I denna del tas även problematiken kring utbyggnaden av ett lokalt omhändertagande upp då
viktiga funktioner såsom exempelvis rörelse och tillgänglighet inte får gå förlorade inom stadsrummet.

I den avslutande delen av examensarbetet, del 3, ges ett förslag på omgestaltning av ett av områdena från del 2, Södervärns busstorg. Genom en undersökning av områdets huvudsakliga och nödvändiga funktioner pekas möjliga mellanrum för omgestaltning ut. De system som presenterats
i del 1 appliceras därefter på dessa ytor med utgångspunkt från systemens storlek och huvudsakliga användningsområde.
Resultatet av arbetet visar att flera genomtänkta lösningar för de mindre ytornas upptagning av vatten kan appliceras på de utvalda delarna av Malmö. Samtidigt finns det en stor framtidspotential för att ytterligare utveckla dessa mindre upptagnings/fördröjningsområden för ett lokalt omhändertagande av dagvatten i den hårdgjorda staden. Bara genom att ta tillvara på stadsrummets alla enheter kan vi påvisa en genomtänkt, hållbar och levande urban miljö.

In today’s urbanization we increase, on the expanses of green spaces, paved surfaces in the inner city areas. Since little green is left for infiltration, a large amount of precipitation needs to be taken care of on another location
then where it fell. This master’s thesis in landscape architecture illuminates how direct and local rainwater management not always demands large spaces nor unified systems. Instead it enlightens the possibilities of a
local and direct storm water treatment in small spaces in the city. The aim with the thesis is to see whether the smaller spaces of the city, like traffic refuges and sidewalks, hold the same opportunities of managing storm
water system as the larger areas, despite their size. The change in precipitation and type of rainfall is the motive to explore the potential of the areas. Through innovative planning and design we can hopefully change todays unsustainable managing models.

My master thesis is divided into three parts. The first part clarifies the history of storm water management, presents the present and up-to-date system for managing storm water and discusses whether the present systems for infiltration and management works or not, as well as if they
can be implemented in the inner city areas or not. It also illuminates the added value that an open surface water management gives; concerning pedagogical, aesthetical, recreational as well as economical values. Part one also includes information about the problems with surface water
purification, i.e. unacceptably polluted surfaces. This part uses the method of literature studies.

In the last decades, the city of Malmö has toiled with problematic submergence and standing water. As the demands for a solution increased, a number of the city’s administration boards decided to cooperate and solve
the city’s storm water issues, since, the handling of the water has become a complex and fruitful part of the urban planning. Simultaneously, Malmö has announced that the city operate under the planning ideal of compact urban construction, which concludes to more functions on reduced space.

Since the construction of the inner city spaces requires a multiple use perspective, all the small and paved spaces become crucial for how the city works in general.

Part 2 examines the precipitation statistics for Malmö as a motive for local storm water practices. Four areas in Malmö are presented, where storm water has, or has not, been managed with. These areas conclude the city council’s approach and strategy to solve the city’s problematic
surface water situation. Within the four areas, storm water management, with focus on the small spaces, is examined and strengths, weaknesses, opportunities and threats are revealed.

In the concluding part of the master thesis, part 3, one of the areas of part 2 is further investigated. Through examination of the essential and necessary functions of the area, as well as of the experience values, part 3 points out
possible spaces for storm water development. The proposal includes some of the storm water solution techniques presented in part 1, which therefore sets the foundation for the thesis in general.

The result shows that there are already many considered storm water solutions in the smaller spaces of Malmö, of which some can be a good platform to continue working from. At the same time there is a large potential in developing all of these smaller spaces further. Only by seizing
all the units of the city we can demonstrate a sustainable and living urban environment.