Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Military dogs in Sweden spend their first 18 months after weaning with a foster owner that has volunteered to care for its upbringing. The foster owner is advised by a consultant and offered three opportunities to train the dog together with other foster owners. There is a positive correlation between the number of attended training opportunities with the consultant, or other professional dog trainers, and the results of the dog in the temperament test at the end of the 18 months. The test results are in turn positively correlated with the likelihood of the dog to enter service. This thesis aims to investigate why the number of training opportunities is important for the dog’s chance to enter service by identifying foster owner factors that influence the success of the dog and which temperament test items the factors have the strongest impact on. There were records of 797 German shepherd military dogs with temperament test results and a known number of training opportunities, of which 263 had questionnaires filled in by the foster owners. Questions included e.g. demographics and previous experience. Analysis revealed that dogs that went into service more often came from foster owners with previous experience of dogs and dog training, living in an apartment rather than a house. Foster homes with horses, farm animals, small pets and many children decreased the likelihood of the dog to enter service. Temperament test items that were related to play e.g. prey drive, retrieving and tug of war, and items related to confidence had the strongest correlation with the number of training opportunities and the foster owner factors. In conclusion, the most important factor appeared to be time spent on activities such as playing or training with the dog. Therefore, foster owners should be encouraged to engage in training and play-like activities with their dogs, to produce trainable and confident dogs.

Försvarsmaktens hundar tillbringar sina första 18 månader efter avvänjning hos fodervärdar som frivillig åtagit sig att uppfostra dem. Fodervärden får stöd av en fodervärdskonsulent och erbjuds tre träningstillfällen tillsammans med hunden. Antalet träningstillfällen är positivt korrelerat med de resultat som hunden får i ett lämplighetstest som alla hundar genomgår vid 18 månaders ålder. Testresultaten är i sin tur korrelerade med sannolikheten att hunden går i tjänst. Examensarbetet syftar till att utröna varför antalet träningstillfällen påverkar hundens sannolikhet att gå i tjänst, genom att identifiera vilka fodervärdsfaktorer som påverkar sannolikheten att gå i tjänst, samt vilka delar av lämplighetstestet som påverkas av fodervärdsfaktorerna. Av 797 Schäfrar med testresultat från lämplighetstestet och ett känt antal träningstillfällen hade 263 hundar ifyllda ansökningsblanketter för fodervärdsskap. Blanketterna tillhandahöll information om till exempel demografi och tidigare erfarenhet. Statistisk analys visade att en större andel av de hundar som gått i tjänst kom från fodervärdar med tidigare erfarenhet av hundar och unghundsträning och som bodde i lägenhet i stället för hus eller på en gård. Om fosterfamiljen även hade hästar, lantbruksdjur, små sällskapsdjur och/eller många barn minskade sannolikheten för att hunden skulle gå i tjänst. Lekrelaterade delar av lämplighetstestet, som föremålsintresse, hantering av föremål och traskamp, samt några som är kopplade till självsäkerhet hade starkast korrelation med antalet träningstillfällen och fodervärdsfaktorerna. Sammanfattningsvis verkade den viktigaste faktorn vara hur mycket tid som lades på lek och träningsaktiviteter tillsammans med hunden. För att producera så lättränade och självsäkra hundar som möjligt bör fodervärdarna således uppmuntras att träna och leka med sina hundar.