Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Veterinärer måste navigera mellan många olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurägare, samhällets förväntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska överväganden. Det är inte alltid självklart vilka intressen som ska väga tyngst; speciellt inte då synen på djurs moraliska status och (egen)värde varierar, både inom yrkeskåren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen på djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhållningssätt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mångfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrågasätter människans behandling av djur. Utilitarism och rättighetsetik är exempel på två filosofier som explicit utmanar dagens djurhållning, den senare också det faktum att djur dödas för människans skull. Feministisk omsorgsetik och dygdetik är andra etiska inriktningar som levererat kritik mot hur djur behandlas och dödas i samhället idag.

Smådjursbranschen är sannolikt den verksamhet inom veterinärmedicin där de skiftande synsätten på djur blir som mest påtagliga. Avlivning av friska djur är en fråga där djuret landar i skärningspunkten mellan subjekt och objekt; mellan att vara en ägodel och en individ med egen suveränitet. Uppsatsens syfte var att undersöka hur kliniskt verksamma smådjursveterinärer ställer sig till avlivning av friska djur och vilka etiska resonemang de lutar sig mot i sina beslut. För att ta reda på detta gjordes en enkät som spreds till smådjursveterinärer i Sverige. 142 personer svarade fullständigt på enkäten. Urvalet var inte stratifierat och syftet med studien var kvalitativt – att undersöka de uppfattningar som förekommer – snarare än att säga hur många som skulle gjort på det ena eller andra sättet.

Enkäten bestod till stor del av ett scenario. En person kom in till en klinik med sin friska, fyraåriga tik som han kände att han inte kunde ha kvar på grund av att han och hans partner skulle få tvillingar. Veterinärerna fick ge förslag på lösning. Majoriteten gav förslag på omplaceringsalternativ, en del föreslog antingen omplacering eller avlivning och vissa föreslog avlivning i första hand. Senare i scenariot framkom det att ägaren inte ville omplacera djuret – han ville att hon skulle avlivas. 83 procent av veterinärerna valde att avliva tiken i exemplet, 17 procent avstod. I motiveringarna till besluten framkom tre teman: ansvar, lidande och ägande. En del såg avlivningen som ett sätt att ta ansvar för hunden, för andra var det bevis på motsatsen. Många motiverade sitt handlade med rädsla för att tiken annars skulle råka värre ut, att hon skulle omplaceras till ett dåligt hem eller att husse skulle försöka döda henne själv. För vissa verkade det faktum att djurägaren har laglig rätt att göra som han vill med sin egendom vara nog motivering. Många åsikter framkom men generellt sett lutade sig veterinärerna i hög grad på en djurskyddsideologi som är vanligt förekommande i samhället: djuren är våra att använda och döda men de ska inte orsakas lidande. Detta är en syn som sällan ges någon djupare filosofisk motivering. För att beslut inom veterinärmedicinen ska baseras både på klinisk bedömning och etiska hänsyn krävs en djupare diskussion om djuretik. Ett fruktbart sätt att berika diskussionen skulle vara att anamma ett maktkritiskt och mindre människocentrerat perspektiv.

Veterinarians are caught in between various interests and factors when performing their work: the animal, their caretaker/owner, expectations from society, collegiality and economy. It is not always obvious which interests to consider in a society where the moral status and value of animals vary widely. The perception of animals has changed during history. For a long time, a crude anthropocentric view dominated, where animals to a large extent were seen as machines. Today, animal ethics is a broad field and the debate on animal use is vivid in society. The utilitarian and rights-based approach are two of the philosophies that question our treatment of animals, the latter also criticizes their killing. Other ethical approaches that have challenged how animals are being treated and killed in today’s society are virtue ethics, feminist ethics of care and the abolitionist approach.

Small animal veterinary medicine is probably the clinical field where the differing perspectives on animals are most striking. Whilst animal production is based on the premise that animals are resources for man, pets are often thought upon as important regardless of their human “purpose”. Pets are considered both property and family members; they exist in the liminal position between being a subject and an object. This is highlighted when a pet is brought in for convenience euthanasia. Whose interests will prevail? And why? Looking deeper into this issue can reveal how we view animals, and how we value their lives.

The purpose of this study was to examine how small animal veterinarians view euthanasia of healthy animals and what arguments they use to support their standpoint. It was done by a qualitative study where a survey with mostly open ended questions was sent out to small animal veterinarians in Sweden. It was completed by 142 persons. As the sample was not stratified, the results cannot be claimed to be representative. Nevertheless, the opinions presented in this essay show an array of views present in the veterinary field.

The survey consisted of a scenario, in which a person came to a clinic with his healthy four-year old dog. He felt that he could not take care of her any longer as he and his partner were expecting twins. The veterinarians were asked to give their advice. The majority of informants suggested adoption, some gave the options of adoption or euthanasia and a few proposed solely euthanasia. As the scenario developed, it was told that the owner did not want to adopt the dog; he wanted her to be euthanized. The veterinarians were asked what they would do. 83 percent of the veterinarians chose to euthanize her, 17 percent did not.

In motivating their choice three themes were particularly evident: responsibility, suffering and ownership. Some considered euthanasia as a way to take responsibility; others considered it to be the contrary. For many veterinarians, the most important was that the animal was not suffering. They were afraid that if they rejected the owner’s request, he would try to kill her himself. It was evident that some informants thought that the owner’s judicial right to decide over the dog – the fact that she was property – made any ethical consideration unnecessary. Views differed but generally the veterinarians seemed to base their decision on an animal protection view – one that dominates in society at large. Animals are ours to use and kill, but we must minimize their suffering. This view is rarely given a deeper philosophical justification. In order for decisions within the veterinary field to be based on both clinical relevance and ethical consideration, a more thorough discussion about ethics and animals’ value is necessary. A fruitful way would be to change to what is considered the subordinates' perspective at times and to adopt a less human-centered approach. Veterinarians have a greater possibility than many professions to influence the debate about animals and to create change for the better. This opportunity should not be overlooked.