Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This is a study about the Swedish liming operation and the Swedish liming officer’s opinions of some aspects regarding ecology, economy and organization. The study objectives was motivated due to the recent changes in manuals for the assessment of limed waters and the suggested changes in decision making and decreased budget for liming. Moreover the anthropogenic acidification effects on the ecology are in many ways complex. Furthermore it was made in order to gain knowledge about the liming officer’s opinions in order to improve the ability to meet their needs regarding the assessment tools and also to investigate if other things can be improved concerning the liming operation. The study is also a step to increase the use of different stakeholder’s knowledge, opinions and experience in relation to the natural science about acidification and liming. The study is based on answers from an inquiry performed 2010 and on semi structural interviews conducted in 2012-2013.
The result shows that the opinions about liming doses were changed between the inquiry and the interviews. Several liming officers see a possibility of further reductions of liming doses, if done systematically and based on adequate knowledge. The majority of the liming officers perceived the task of performing the new acidification assessment in 2010 as difficult, and the use of the acidification assessment as time consuming and uncertain. Alkalinity and color measurement before liming were considered useful by the liming officers. Fish data were considered reliable, but uncertainties with the parameter were also mentioned. Diatoms were further mentioned as reliable and several liming officers had increased the sampling. Regarding organizational aspects, the study shows that the administrative tasks take a lot of time. It further seems like the municipalities and the county administrative boards not have an active dialog about the relimed waters. The liming officers further perceive risks with the proposed changes of decision making and the reduced liming budget.
The study concludes, among other things, that there might be a need for more sampling and data in order to perform the current acidification assessment. The liming officers should be offered more education and the acidification assessment should be made more user friendly. This study further acknowledges that more can be done to make the acidification assessment more available for other stakeholders as well as the public. An educative and interesting figure of the MAGIC model and the MAGIC library available at homepages and handbooks might increase this possibility.

Detta är en studie om kalkningshandläggares åsikter om den svenska kalkningsbedömningen med fokus på några aspekter rörande ekologi, ekonomi och organisation. Dessa aspekter har bland annat valts eftersom handledningen för bedömningen av kalkade vatten nyligen har ändrats. Förändringar av beslutsprocesser och en neddragning av budgeten för kalkningen har föreslagits. Och på grund av komplexiteten i hur försurningen påverkar ekologin. Studien gjordes för att få kunskap om kalkningshandläggares åsikter för att bättre kunna möta deras behov när det gäller bedömningsverktyg och även undersöka om andra saker rörande kalkningsverksamhet kan förbättras. Studien är också ett led i att öka möjligheten att ta tillvara aktörers kunskap, åsikter och erfarenheter i relation till den naturvetenskapliga forskning som pågår om försurning och kalkning. Studien bygger på en enkätstudie som gjordes 2010 och en intervjustudie som gjordes 2012-2013.
Resultatet visar att åsikter om kalkningsdoser har förändras mellan enkätstudien och intervjustudien. Ett flertal kalkningshandläggare ser möjligheten till ytterligare neddragningar av kalkningsdoser om de görs systematiskt och baseras på adekvat kunskap. Majoriteten av kalkningshandläggarna ansåg att arbetsuppgiften med att utföra försurningsbedömningar som svår under 2010, och användandet av den nya försurningsbedömningen som tidskrävande och osäker. När kalkningshandläggarna tillfrågades om användbarheten av olika parametrar värderades alkalinitet och mätning av färg före kalkning högt. Fiskdata ansågs tillförlitlig, men osäkerheter nämndes också. Ett flertal kalkningshandläggare ansåg att kiselalger hade en hög tillförlitlighet och hade ökat provtagningen. När det gäller organisatoriska aspekter visar studien vidare att kalkningshandläggarna lägger mycket tid på administrativt arbete och att länsstyrelser och kommuner inte verkar ha en aktiv dialog om de omkalkade vattnen. Kalkningshandläggarna ser vidare risker med de föreslagna förändringarna av beslutsfattning och den minskade resurserna för kalkning.
Denna studie kom bland annat fram till att det kan behövas mer provtagningar och mer data för att kunna utföra den nuvarande försurningsbedömningen. Att kalkningshandläggarna bör få möjlighet till mer utbildning och att försurningsbedömningen bör göras mer användarvänlig. Avslutningsvis noterar denna studie att mer kan göras för att göra försurningsbedömningen tillgänglig för fler aktörer och allmänhet förslagsvis med en pedagogisk och intresseveckande figur. I dagsläget saknas en pedagogisk figur som beskriver MAGIC modellen och MAGIC biblioteket i föreskrifter, handböcker och hemsidor rörande försurningsbedömningen.