Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The Rift Valley i Kenya utgör ett hem för de pastorala massajerna. De baserar primärt sitt leverne på kött, mjölk samt blod, därför är vikten av boskap av stor betydelse. För att upprätthålla en god och uthållig produktion bör flertal parametarar beaktas. I detta arbete undersöks vilka risker som massajernas djurbesättning utsätts för under betesgång samt vilka val herdarna gör för att minimera förekomsten av dessa riskfaktorer. De risker som primärt berörs är infektionssjukdomen trypanosomiasis (en sjukdom som sprids av tsetseflugor), olika fästingburna sjukdomar samt andra infektioner. Vidare nämns även predatorer samt konflikter mellan herdar och åkerbönder som en förekommande riskfaktor. Genom att utvärdera utförandet av en redan pågående studie i ämnet och en vidare analys av dessa data, skulle denna studie kunna bidra till en bättre förståelse av vilka risker som är störst i dessa studieområden. Vidare hur åtgärderna ser ut, samt strategier för att parera dessa risker. På grund av fältassistenternas bristande kommunikation och engagemang kunde tillförlitliga data endast erhållas från två utav 11 assistenter. Därmed kunde inga slutsatser dras som besvarade de frågor som ställts innan utförd studie, utan endast tidigare studier kunde användas för att beskriva massajernas olika strategier. En strategi att minska risken för predation är att boskapen vistas endast en begränsad tid vid vattenkällan. Dessutom minskar även angrepp av fästingar och tsetseflugor då denna risk är betydligt större i dessa områden. Studier har påvisat vikten av god avel, där raser eller individer med en naturlig motståndskraft kan bidra till en ökad resistens mot sjukdomar. Ett annat alternativ för bekämpning av fästingar är med hjälp av en så kallad ko-dipp. Det var dock inte en fungerande verksamhet för de två besättningar som studerades. Det finns utrymme för förbättring som skulle leda till effektivare djurhållning. Enligt egen erfarenhet visade det sig att även terrängen var av vikt när det gällde riskbedömningen. Befann sig boskapen i tät terräng med merparten buskage var predationsrisken stor. Vidare beskrivs fördelen med att besättningen fick vatten endast en gång per dag, detta medförde att boskapen på grund av törst höll ett högre tempo på vägen hem och på så vis minimerades risken för predation.

The Rift Valley in Kenya is the home of the pastoral maasai. This ethnic group primarily bases their livelihood on meat, milk, and blood. Hence, livestock is of great importance. In order to maintain a good and sustained production several parameters should be monitored. This work examines the risks that maasai herds are exposed to during grazing and the choices shepherds make to minimize the presence of these risk factors. The risks that are involved are primarily infectious diseases like trypanosomiasis, a disease caused by the tsetse fly, various tick-borne diseases and other infections. Furthermore, predators and conflicts between pasture and crop farmers are common risk factors. By studying methods and outcomes of a larger ongoing study on the subject and the quality of its data, the results were thought to contribute to a better understanding of which risks are most important in the study areas and what are the counter-strategies. Due to the field assistants’ lack of communication and involvement, reliable data were obtained by two of the 11 field assistants. Thus, no conclusions could be drawn that answered the questions that were asked before conducting the study. Hence, only previous studies and personal communication could describe how herders different strategies can be enacted. One such strategy is that the cattle should only stay for a limited time around the water source since the risk of predation is high and the infestation of ticks and tsetse flies is much greater in these areas. Previous studies have also stressed the importance of breeding since breeds or individuals with a natural resistance can contribute to increased disease resistance when included in the breeding strategies. Another option for the control of ticks is using a so-called cow dip. This, however, was not working optimally in this area, so there is room for improvement that might generate more effective results. From personal experience, the terrain was of importance for current risk assessment. When cattle were kept in dense terrain with bushes and shrubs, the risk of predation was of great significance. Furthermore the maasai talked about the benefits of cattle receiving water only once per day. This meant that the cattle due to thirst maintained a higher speed when walking back home, minimizing the risk of predation.