Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbana områden är komplexa strukturer som styrs av många olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana områdena allt fler. Väldsbefolkningen växer och fler människor väljer att leva och bo i städer. Den pågående urbaniseringen innebär att det just nu bor över 3,5 miljarder människor i världens städer och samhällen, vilket även ställer krav på staden som hållbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna områden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa områden är just träden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005). Trädstrukturer utgör en central del i det urbana ekosystemet, fyller en viktig funktion i många urbana processer och bidrar till staden med flera olika socio-ekonomiska och biologiska värden. Trots detta ses det ofta inte till de urbana trädens behov och förståelsen för deras värde och viktiga funktion ignoreras (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005). Som utvecklingen ser ut blir det svårare för träden att växa i staden. Konflikter om utrymme, ekonomi, och andra konkurrerande intressen påverkar träden och i kombination med ett extremt klimat gör det staden till en svår växtmiljö för träd (Sieghardt et al. 2005). Urbana träd och trädstrukturer samt förvaltning, utveckling och planering kring dem blir därför en viktig, men också komplex och svår fråga.
Planering är grundläggande och en central del i arbetet med utveckling och förvaltning av urbana träd och trädbestånd. Trädplanen är ett viktigt verktyg som måste syfta till att balansera och integrera intressent och skapa samstämmighet kring de urbana träden. För att på ett hållbart sätt hantera de komplexa och skiftande förutsättningarna som finns i urbana områden bör en trädplan anta ett brett perspektiv, arbeta processbaserat och kunna anpassas för olika och förändrande förutsättningar.
För att ta hänsyn till de viktiga strukturella sam-band som finns kring urbana trädbestånd och samtidigt beakta trädens långa livscykel är det centralt att planeringen kring de urbana träden sker med ett holistiskt, storskaligt och långsiktigt perspektiv. Trädplanen har även en viktig uppgift att länka samman den översiktliga skalan med den detaljerade för att den långsiktiga visionen och de översiktliga planerna ska genomföras praktiskt.
För att planen på ett lämpligt sätt ska kunna fylla sin funktion som styrdokument med både strategiskt och praktiskt fokus måste den bearbeta vissa problemställningar. Dessa presenteras i arbetets resultat som rekommendationer för trädplanens utformning och består av sex grundläggande plan-eringsfrågor att använda vid arbetet med en trädplan:
Vilka förutsättningar finns?
Vilka är trädbeståndets styrkor och brister?
Vad ska uppnås med kommunens trädbestånd?
Hur nås målet?
Hur genomförs målet?
Hur hanteras det dagliga arbetet med träd och trädfrågor?
Dessutom ingår en återkopplingsprocess i dessa frågor, som går ut på att resultatet följs upp och bearbetas tillsammans med nya förutsättningar inför ett nytt planarbete.
Att rekommendationerna baseras på sex plan-eringsfrågor med en återkopplingsloop innebär att de fungerar som en ständigt pågående process med inbyggd självkritik. Detta är en angreppssätt skapar möjlighet för rekommendationerna att fungera oberoende av kommunen eller organisationens storlek, geografiska läge, ekonomi eller andra förutsättningar. Dessutom gör detta rekommendationerna an-passningsbara även för framtidens förutsättningar med nya utgångspunkter, trender och ny kunskap.

This thesis is written in a time when the global trend of urbanization has reached the point where over 50 percent of the world population lives in cities (UNEP 2012). The city as a healthy and sustainable living environment is an important question for the future and the urban green structures are often mentioned as an important urban element, essential to many urban functions (UNEP 2012). The trees of these structures are pointed out as the key component and thus is the planning and management of urban trees an important part of urban development (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).
Urban trees are an essential part of many urban processes and are connected with various important urban functions, adding both biological and socio- economical values to the urban environment. Urban areas are complex structures were many different functions, interests and needs are bound to coexist. Even though urban trees are to be considered an important and valuable part of the urban environment, they are often neglected in urban planning and management. Problems associated to the lack of attention to planning and development of urban tree structures is thus threatening the continuous existence of this very important urban resource (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).
A central part of urban tree management is of course the planning and thus also a tree management plan. When functioning well in an organization, a tree management plan can be used as a powerful tool in urban forestry. To do so the plan must successfully manage the complexity and diverse conditions found in urban areas and must therefore aim to integrate and balance different interests. Both trees and the urban structure is also continuously changing, as time goes by trees grow and conditions change. In order to achieve long-term goals a tree management plan must thus aim to adopt a broad and integrated perspective, use a process-based structure and have the ability to adapt to both different and continuously changing conditions. To ensure the implementation of the long-term vision the tree management plan also needs to connect the local, small scaled measures to the comprehensive and long-term planning goals.
By using a holistic approach and a large-scale and long-term perspective it is possible to efficiently work with urban tree management while still taking into account the complex structural relationships existing in urban settings and the long and compound lifecycle of trees.
This thesis aimed to investigate the role of tree management plans as regulatory documents in municipal tree management in Sweden, the thesis also intended to create a recommendation for how to produce functioning tree management plans for municipal organizations. The recommendation is a planning model based on six planning questions to use when creating a tree management plan.
What are the current conditions?
Which are the strengths and weaknesses of the current situation?
What do we want to achieve?
How do we reach the goal?
How do we implement the goal?
What can we as an organization do better?
The six questions are completed with a feedback loop leading from the last question: What can we as an organization do better? back to the first one: What are the current conditions? creating a planning process forcing the planner to reevaluate previous planning. This process-based planning model is a very good way of approaching the planning of such a complex and continuously changing natural resource as urban trees are. The six questions of the process-based recommendation provides the possibility of using the same recommendation for many different organizations, despite differences e.g. in size, geographical location, climate, economics, politics etc. This also ensures the adaptability of the recommendations for future changes and new circumstances, such as varying conditions, emerging trends and with new knowledge.