Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i Rosengård. Aktivitetsytan är en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process där unga tjejer deltagit. Därmed har projektet planerats både med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv.
I uppsatsen undersöker jag tre frågeställningar, där två frågeställningar är direkt relaterade till fallstudien. Dessa två frågeställningar är dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv.
Fallstudien är baserad på intervjuer med inblandade tjänstemän samt en av de deltagande tjejerna. Den visar på hur delaktigheten lagts upp genom att anställa deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar. De framgångsfaktorer som hittills går att identifiera i projektet presenteras, liksom frågan om Aktivitetsytans framtida förvaltning. Det sistnämnda är en nyckelfråga för huruvida genusperspektivet på platsen kommer att få långsiktigt genomslag.

För att relatera Aktivitetsytan till en större kontext behandlas kortfattat även ett annat offentligt rum som har skapats i delaktighet med medborgare – Stapelbäddsparken i Västra hamnen. Genom jämförelsen undersöker jag uppsatsens tredje frågeställning – vad som skiljer de båda delaktighetsprocesserna åt – vilket avser att behandlas i uppsatsens analysdel. Att jag valt att jämföra de båda projekten är för att kunna förstärka mina slutsatser.
Jag kopplar till teori om delaktighet för att dra slutsatser om vilken nivå av delaktighet som förekommit i de båda fallen. Jag kopplar även till teori om genusperspektiv för att analysera kommunens intention bakom att använda sig av ett genusperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att bidra till diskussionen om möjligheter till delaktighet och inflytande över det offentliga rummet samt att bidra till diskussionen om behovet av att arbeta med ett genusperspektiv i stadsplaneringen.

Därför diskuterar jag om huruvida jag har kunnat identifiera en möjlig metod för delaktighet baserat på de två projektens olika processer. Jag för även en kortfattad diskussion om vad det finns för koppling mellan att arbeta med delaktighet och att arbeta med ett genusperspektiv i planeringen.

Uppsatsen avslutas med ett par personliga reflektioner om vad medborgares deltagande i skapandet av det offentliga rummet innebär för samhällets syn på detta gemensamma rum.

The essay is based on a case study of the working process behind the project Aktivitetsytan in Rosengård, Malmö. Aktivitetsytan is a meetingplace for social, cultural and physical activity, planned by Malmö municipality in collaboration with young women. Thereby, a gender perspective is applied to the project.

The aim of the essay is to contribute to the discussion of citizens’ possibilities to participate in planning projects in order to influence the appearance and use of public space. In addition, I want to contribute to the discussion of the need for a gender perspective in cityplanning.
In the essay, Malmö municipality’s intentions by participative planning, as well as the intention behind the gender perspective is examined.

The case study is based on interviews with the municipality officials involved as well as with one of the women that participated in the planning of Aktivitetsytan. The case study shows that it was important for the municipality to employ the participants in order to make the collaboration possible. Success factors in the collaboration project as well as the question of future management are presented. The latter regards the endurance of the gender perspective.
In order to relate the collaboration process of Aktivitetsytan to an other collaboration process, I also studied another public space planned in collaboration with citizens – Stapelbäddsparken in the Western Harbour in Malmö. In order to enhance my conclusions in the following chapter, I compare the two project processes.
This is followed by a discussion whether it is possible to identify a method for collaborational planning of public space, based on the two projects. Additionally, I shortly discuss connections between participative planning and using a gender perspective in planning.