Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av
cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en
svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå
(Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det
sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger
flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas.
Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i
planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir
lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar
till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar.
Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att
tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att
undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka
cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och
förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln.
Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt
fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på
cykel (www.malmostad.se 2013021 5). Malmö stad ska satsa cirka
400 miljoner kronor under en sju års period i syfte att utveckla
cykelinfrastrukturen. Visionen med det här projektet är främst att
stärka Malmös profil som cykelstad, stärka infrastrukturen genom
att skapa fler stråk i staden samt erbjuda en mer multifunktionell
stad till den ökande befolkningen (Cykelprogram Malmö, 2012, s
10-11).
Genom en granskning av Malmö stads cykelinfrastruktur
identifierades en rad problem i form av osäkra korsningar, otydliga
stråk, flaskhalsar* och svår överblickbara färdvägar.
En ökad identitet ökar tydligheten av stråken, ett sätt är att
applicera en färg, i förslaget färgen blå. De gator där en integrerad
trafik förekommer, är förslaget att införa cykelgator för att ge
cykeln prioritet ett på hela stråket. Korsningspunkterna är mest
kritiska, den fysiska utformningen måste stödja ett säkert beteende
och göra cyklisten uppmärksam för kollisionsrisken. I en upplevd
säker miljö har cyklister en tendens att framkalla ett vårdslöst
beteende. Genom att applicera rödstreckad linje tio meter innan
korsning, motverkas förhoppningsvis det här vårdslösa beteendet.
Kritik som har framkommit är främst riktad till hur kommuner och
andra organisationer nyttja den kunskapen som finns och i vilken
utsträckningen den brukas och förvaltas. Det är viktigt att
planeringen och synsättet utvecklas samt diversifieras. Det kan
upplevas som orättvist att hänföra ansvaret för bristerna till
kommunerna, samtidigt är det kommunerna som måste tillse, att
det sker en förändring.
*Flaskhals= När en cykelväg slutat utan någon notis.
I

Today it is a inconsistent organization for the
development of bicycle infrastructure in many
municipalities, the effect is fragile planning and the
overall perspective is difficult to achieve (Sveriges
Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). This is
usually a site-specific planning, which in turn provides bottlenecks*
in the infrastructure, since the overall perspective is lacking. By
working with a more path oriented and holistic perspective in
planning creates a more consistent network, which in turn makes it
easier to link to a denser network. This contributes to more directly,
fast and safe cycle routes.
It is important to ensure users needs and goals of the trip in order
to meet their design requirements. While it is important to examine
why people choose to refrain from using the bicycle as
transportation, in order to develop and hopefully get more people
to use the bike.
There has been a major development of Malmö’s bicycle
infrastructure during the last decade, more people choose the
bicycle as transportation, 30% of all travel is carried out on a bike
(www.malmostad.se 20130215). Malmö will invest about 400
million kover a seven years period in the development of bicycle
infrastructure. The vision of the project is to enhance Malmö's
profile as a bicycle city, strengthening the infrastructure by creating
more path in the city and offer a more multifunctional city to the
increasing population (Cykelprogram Malmö, 2012, s 10-11).
Through an examination of Malmö's bicycling infrastructure
identified a number of problems in terms of bad intersections,
unclear paths, bottlenecks* and perplexing routes.
Increased identity enhances clarity of the path, one way is to apply
a color, and in the proposal, the color is blue. The streets where
there is an integrated traffic, the proposal determine to introduce
bicycle streets to give the bike a top priority for the entire route.
The intersection are the most crucial, the design must support safe
behavior and make the bicyclist aware of the risk of collision. In a
perceived safe environment for bicyclists have a tendency to induce
a reckless behavior by applying red stripes ten meters before the
crossings, the reckless behavior can be discourage.
Criticism that has come up is primarily directed to the municipalities
and other organizations managing the knowledge base, and the
extent to which it is used and managed. It is important that the
planning and approach evolve and become more diversified. It can
be perceived as unfair to keep municipalities liable for deficiencies,
while it is they who must ensure that changes are taking place.
Bottleneck= when the bicycle road ends without any notice.