Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En landskapsarkitekt har mycket på sitt fat. Stora landskap och små. Urbana och rurala. Komplicerade landskap där många funktioner behöver få plats. Lokala frågor och internationella.

Landskapsarkitektens arena förändras ständigt. Globala problem förändrar förutsättningarna och ställer nya krav. Information om landskapet blir alltmer en färskvara och ökar i omfattning. Hur möter landskapsarkitekten dagens problem och morgondagens? Hur hanterar man den ökande
informationsmängden och den ständigt föränderliga arenan? En möjlig hjälp att tillstå är ett verktyg som funnits omkring oss i ungefär 30 år och som nu existerar i en mängd sammanhang runt omkring människor till vardags, men som på något vis verkar ha blivit förbisett av just landskapsarkitekturyrket.

Verktyget går under namnet Geografiska Informationssystem och förkortas GIS. Det är ett verktyg som borde vara en självklar del av landskapsarkitektens verktygslåda. Det övergripande syftet med denna uppsats är att ta reda på användbarheten av GIS i förhållande till landskapsarkitektens profession med fokus på planeringsarbete. Mål med arbetet är att undersöka i vilket sammanhang landskapsarkitekter lär sig GIS, att ta reda på vilken roll GIS har i landskapsarkitektens yrkesroll idag, hur programmet används och i vilka situationer samt att visa på exempel när GIS fungerar som ett gott verktyg och när det har sina begränsningar. Direkta frågeställningar är ”I vilket sammanhang lär sig landskapsarkitekter GIS och kan undervisningen förbättras?”, ”Hur kan GIS bistå landskapsarkitektens arbete?”, ”I vilka arbetsmoment används GIS av landskapsarkitekter idag?” samt ”I vilka planeringssituationer är GIS ett bra verktyg?”. För att uppnå detta genomfördes en enkätundersökning och exempel hämtades från verkliga planeringssituationer. Litteraturstudier ligger till grund för diskussionerna kring
landskapsarkitektens arbete och GIS. De vanligaste sätten för en landskapsarkitekt att studera GIS på är som en del av sin utbildning inom det egna universitetet eller genom sin arbetsplats.

Universitetsutbildningen kan utvecklas genom att hålla en större helhetssyn på utbildningen och sammanlänka och återanvända olika kursmoment, genom att sänka tempot i kurserna samt genom en satsning på att utbilda fler lärare i GIS för att bidra till att fler kan handleda elever i GIS i sina egna kurser. I övrigt verkar mängden GIS i landskapsarkitektutbildningen i dagsläget matcha behoven ute i yrkeslivet. GIS kan bistå i landskapsarkitektens arbete genom att samla den information en landskapsarkitekt behöver på ett och samma ställe, möjliggöra ett helhetsgrepp på landskapet och därmed vara behjälpligt i arbetet med den europeiska landskapskonventionen, underlätta
kommunikation och samarbete med andra yrkesgrupper inom planeringssektorn samt underlätta och stärka analysen av landskapet. Idag används GIS av landskapsarkitekter i en mängd olika arbetsmoment såsom att ta reda på information om en plats, utföra analyser, framställa kartor och
som underlag. GIS är ett bra verktyg i många olika planeringssituationer på flera olika skalnivåer. Det
som förenar dessa projekt är just att de är planeringsprojekt. Man har i detta arbete inte kunnat hitta
ett specifikt projekt där GIS varit ett väldigt dåligt verktyg. Man kan därför påstå att GIS är ett bra verktyg i alla planeringssituationer. Denna studie har tagit upp potentialen hos GIS för landskapsarkitektens arbete. Förhoppningen är att studien ska leda till en ännu bättre utbildning, en ökad förståelse för hur GIS kan bistå landskapsarkitektens arbete, en ökad användning av GIS hos
landskapsarkitekter och i förlängningen en underlättad implementering av den europeiska
landskapskonventionen, verktyg att ta ett helhetsgrepp på landskapet och verktyg att arbeta med mångfunktionella landskap.

A landscape architect has a lot on her plate. Large landscapes and small ones. Urban and rural ones.
Complicated landscapes where many functions need to coexist. Local questions and international
ones. The arena of the landscape architect is constantly changing. Global problems change the conditions and pose new demands. The information regarding the landscape is increasingly becoming perishable and it is becoming more extensive. How does the landscape architect meet the problems of today and tomorrow? How do you handle the increasing amount of information and the constantly
changing arena? One possible aid is a tool that has existed around us for about 30 years and that now exists in a broad range of contexts around people in their everyday life, but that somehow seems to have been overlooked by the landscape architect profession. The tool goes under the name of
Geographic Information Systems, which is shortened GIS. It is a tool that should be an obvious part of the landscape architect’s toolbox. The primary purpose to this essay is to find out the usability of GIS in relation to the landscape architect profession with focus on planning.

Goals with this essay is to explore in what context landscape architects study GIS, to find out what role GIS has in the landscape architect profession today, how the program is used and in which situations and to show examples of when GIS is a good tool and when it has its limits. Issues are ”In what context do landscape architects
study GIS and can the education be improved?”, ”How can GIS assist the work of the landscape architect?”, ”In which operations is GIS used by landscape architects today?” and ”In which planning situations is GIS a good tool?”. To achieve this a questionnaire study was performed and examples were collected from real planning situations. Literature studies form the basis for the discussions
concerning the work of the landscape architect and GIS. The most common ways for a landscape architect to study GIS is as a part of her education inside her own university or at her work place. The university education can be developed by practicing a more holistic view of the education by linking and reusing different course elements, by lowering the pace of the courses and by educating more teachers in GIS to contribute to more teachers being able to tutor students in GIS in their own courses.

Otherwise the amount of GIS in the landscape architect education at the moment seems to be meeting the needs of the labor market. GIS can help the work of the landscape architect by gathering the information a landscape architect needs in the same place, enable a holistic view of the landscape and thereby be helpful in working with the European landscape convention, facilitate communication
and collaboration with other professionals in the planning sector and facilitate and strengthen the landscape analysis. Today GIS is being used by landscape architects in a broad range of operations like finding information about a place, executing analysis, producing maps and using it as a base. GIS is a good tool in many different planning situations on several different scale levels. What joins these projects is that they are planning projects. A specific project where GIS has been considered a very
poor tool has not been found in this essay. It can therefore be stated that GIS is a good tool in every
planning situation. This study has raised the potential of GIS for the work of the landscape architect.

The hope is that the study will lead to an even better education, an increased understanding of GIS by landscape architects, an increased use of GIS by landscape architects and in the long run a facilitated implementation of the European landscape convention, tools to take a holistic approach to the landscape and tools to work with multifunctional landscapes.