Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige finns det ungefär 475 000 hektar skogsmark där den från Kanada introducerade contortatallen (Pinus contorta) utgör mer än 65 % av den totala grundytan. Genom aktiv skogsanläggning har P. contorta blivit Sveriges sjunde vanligaste trädart sett i ett volymmässigt perspektiv. Därför är det av stor vikt att ha god kännedom om hur arten sprider sig i det svenska skogsekosystemet.
När P. contorta introducerades ansågs den sakna förmåga att självsprida sig (fröså sig), men senare visade det sig att andelen serotina kottar varierar mellan olika träd och att den kan självsprida sig på produktiv skogsmark.

Resultatet av studien visar att P. contorta spridit sig 103 meter på hällmarksimpediment och 136 meter på myrmarksimpediment. Mängden självspridda plantor har varierat mellan 0-157 per ha med ett medeltal på 26 plantor per ha. Regressionsanalysen tyder på att det är vegetationstypen, marktypen och moderbeståndets ålder som påverkar självspridningen av P. contorta. Självspridningen av P. contorta är minst på de torraste och fuktigaste ståndortstyperna. Om vegetationstypen består av ris, ökar antalet contortaplantor/ha med 37 stycken, hällmarksimpediment ger en liknande ökning med 36 contortaplantor/ha. En ökning av moderbeståndets ålder med ett år gav en ökning med 11 contortaplantor/ha, men åldersspannet i testet var endast fyra år och därför bör det finnas en annan bakomliggande orsak till ökningen, vilken sannorlikt skulle kunna vara olika provenienser.

In Sweden there are 475 000 hectares forestland where the introduced (exotic) P. contorta represent more than 65 % of the basal area. This is a result of active regeneration and it makes P. contorta the seventh most common tree species in Sweden based on volume production. This is one reason why it´s necessary to understand how P. contorta can regenerate in the Swedish forest ecosystem.

When P. contorta for the first time was introduced in Sweden people believed that P. contorta couldn’t regenerate itself. Later it was found that that the proportion of serotinous cones varies between different trees which could affect the possibility of self-spreading.

The result of the study has shown that P. contorta has spread 103 meters on pour marks impediments and 136 meters on marshlands. The amount of self-spreading seedlings has varied from zero to 157 ha-1 and the average number of self-spreading seedlings is 26 ha-1. Regression analysis indicates that it´s the type of vegetation, land type and stand age that affects the self-spreading of P. contorta. The self-spreading of P. contorta is less on the driest and wettest land types. The vegetation, dwarf shrubs results in an increase of 37 P. contorta/ha-1 and the land type has a similar increase of 36 P. contorta/ ha-1. In one year the stand age affects the self-spreading with 11 P. contorta/ ha-1, but there was only four years difference between the stands which means that there should be another underlying cause for the self-spreading and that could be different proveniences of P. contorta.