Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det du håller i din hand är ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i ämnet välkomnas du använda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet.

”Jordens klimat håller på att förändras. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. De regionala skillnaderna är stora. Västsverige väntas bli särskilt hårt drabbat av ökade nederbördsmängder. På grund av en förhållandevis liten landhöjning här kommer även havsnivån att stiga. För att möta dessa utmaningar kommer det att bli nödvändigt att vidta omfattande anpassningsåtgärder” (Länsstyrelsen, u.å.).

Samtidigt som vi märker av allt extremare väderförändringar fortsätter städerna runtom i Sverige att växa, vilket innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar medan ytor kapabla till naturlig infiltration minskar. Hårdgjorda ytor har en sämre infiltrationsförmåga än exempelvis planteringsytor och därmed får denna utveckling till följd att mer regnvatten får ledas vidare till dagvattenbrunnar. En större mängd dagvatten måste tas omhand, vilket ökar trycket på dagvattensystemen. Våra dagvattensystem är inte dimensionerade för de volymer av dagvatten som de idag får hantera och fortsätter trycket att öka kan det i framtiden komma att leda till flera kraftiga översvämningar och en negativ miljöpåverkan. Synen på dagvattenhantering har i dagsläget kommit att förändras drastiskt och allt oftare används öppna dagvattensystem som dammar, svackdiken, gröna tak, genomsläppliga beläggningar och liknande infiltrationsytor istället för att leda ner dagvattnet i ett traditionellt rörsystem. Från och med år 2000 gäller Ramdirektivet för vatten, vilket innebär att det numera ställs hårdare krav på att dagvattenhanteringen. Detta gör att det krävs mer hållbara dagvattenlösningar vilka kan rena dagvattnet från föroreningar innan det når recipienten, och samtidigt bidra till att minska trycket på det konventionella dagvattensystemet. Så hur ska vi kunna förhindra framtida översvämningar och samtidigt följa ramdirektivets krav? Rain gardens är en form av dagvattenhantering som kan vara svaret på problemet. En rain garden är ofta utformad som en plantering i en grund försänkning i marken uppbyggd på ett dränerande system och ett preparerat filtermaterial, anläggningen är anpassad för att både kunna hålla stora mängder vatten i och med och efter kraftiga regnskurar och liknande samt att klara torrare perioder utan regn. Rain gardens kan tidvis översvämmas och få en synlig vattenyta, men anläggningen är utformad så att vatten kan bli stående i högst två dagar.

Rain gardens kan konstrueras på tre olika sätt; Man kan välja att anlägga en rain garden där allt regnvatten infiltreras ut i den underliggande jorden, denna typ av rain garden kan vara lämplig på platser som annars är relativt torra och där vattnet som infiltreras kan tas upp av rötter till intill växande växter och det gynnar även den naturliga vattenbalansen. Den andra typen av rain garden anläggs med dräneringsrännor, vilka dolds ibland vegetationen och som efter att vattnet filtrerats igenom anläggningen, leder bort vattnet till dagvattensystemet.
Detta innebär att vattnets väg till dagvattensystemet har fördröjts och på detta sätt kan man förhindra att allt vatten belastar dagvattensystemet samtidigt och då minskat trycket på dagvattensystemet. Den tredje varianten av rain garden är en kombination av dem båda ovannämnda. Man konstruerar rain garden så att så mycket dagvatten som möjligt infiltreras ut i jorden, men man sätter även in en dränering som börjar dränera bort vatten först om vattennivån i anläggningen stiger högre än önskat. När vattnet filtreras igenom en rain garden-anläggning sker en reningsprocess som innebär att stora mängder av föroreningarna som finns i dagvattnet filtreras bort. Rain gardens har alltså en hög reningsförmåga samtidigt som de kan bidra med en fördröjning och reduktion av dagvattenvolymer.

Rain gardens har ett högt rekreationsvärde och passar bra att anlägga i den stora skalan såväl som i den lilla. En rain garden i trädgården kan vara ett utmärkt sätt att ta vara på regnvattnet som faller på tomten, samtidigt som det utgör en nytänkande och spännande plantering. Detta kallas lokalt omhändertagande av dagvatten (förkortat LOD) och innebär att man tar hand om sitt eget dagvatten istället för att leda det till det lokala dagvattensystemet, även detta är ett bra sätt att minska trycket på avloppsledningarna. Då dagvattnet tidvis synliggörs i en rain garden medför detta även positiva mervärde i den större skalan, d.v.s. staden. Det krävs dock en tämligen intensiv skötsel för att en rain garden ska kunna uppvisa bra resultat under längre tid.

Rain gardens är ett system som främst beprövats i USA och Australien, men det finns flera grunder som talar för att rain gardens kan användas även i Sverige. Med tanke på rain gardens förmåga att klara både extremt torra och extremt blöta perioder känns denna typ av anläggningar som ett lämpligt alternativ att anlägga i stora och exploaterade städer. Då Göteborg är lite smått känt för sin kraftiga nederbördsmängd känns det inte mer än lämpligt att vidare utforska möjligheterna med att anlägga rain gardens i staden. Lösningen kan användas både på allmän mark i kommunen, för att minska belastningen på det konventionella ledningssystemet, och på privat mark för att skapa en värdefull fördröjning av dagvattnet. Rain gardens kan rena dagvatten vid kalla temperaturer mellan 2 och 20 °C, vilka är normala temperaturer i det svenska klimatet. Det kräver dock att anläggningen anpassas så att man även vintertid får en fungerande infiltrationskapacitet samt att växtmaterialet fungerar. I detta arbete kommer fokus att läggas på att ta fram listor med förslag på växtmaterial anpassat just för det Svenska klimatet, framförallt växtmaterial som fungerar att använda i Göteborg (zon 2).
Länsstyrelsen beskriver en klimatanpassning som en åtgärd för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks av redan idag och de som inte kommer kunna förhindras i framtiden (Länsstyrelsen, u.å.).