Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Jordbruksföretagen i Sverige och övriga världen strävar hela tiden efter ett mer rationellt brukande och ökad effektivitet. De små gårdarna minskar i antal samtidigt som gårdar över 100 hektar ökat kraftigt. På lång sikt har däremot åkerarealen i Sverige minskat på grund av igenplantering av åkrar som blivit svårbrukade med dagens moderna teknik och de sjunkande spannmålspriser som varat en bit in på 2000-talet (www, Lansstyrelsen , 2011). (se figur 3) På senare år har dock priserna på spannmål ökat och åkrarna som tidigare planterats igen har blivit intressanta att ta tillbaka till lantbruket. Även mark som aldrig tidigare varit jordbruksmark har i vissa fall blivit intressanta för nyodling.

Syftet med detta arbete är att ta fram det högsta nuvärdet för nyodling respektive en ny generation granskog på en högproducerande mark i Östergötlands och Västergötlands slättbygder. Priser på de olika åtgärderna för skogsodling under en omloppstid på 55 år, vilket motsvarar granens omloppstid. Omloppstiden upprepas fyra gånger vilket innebär totalt 220 år där samtliga inbetalningar och utbetalningar nuvärdesberäknas till år 0. Detsamma gjordes för nyodlingen där täckningsbidraget togs för grödor i en normal växtföljd för området över 220 år och nuvärdesberäknade till år 0. Nybrytningskostnaderna skiljer sig kraftigt hos de företag vi pratat med och därför har vi valt att jämföra effekten av ökade nybrytningskostnader i tre olika fall. Fall ett är scenariot där inga gårdsstöd finns. Fall två är dagens gårdsstöd inräknat fram till år 2020. Fall tre innefattar gårdsstöd för hela perioden.
Resultatet visar att nybrytningskostnaderna behöver vara låga för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att bryta upp åkermark i fallet utan gårdsstöd. Detsamma gäller för fallet med stöd till 2020. Resultatet blir dock annorlunda i det fall med gårdsstöd. I fallet med gårdsstöd under hela investeringsperioden är nybrytningen lönsam när nybrytningskostnaderna understiger 86 000 kronor per hektar.

Agricultural industry all over the world has always strived to become more rational and more effective. The number of small farms in Sweden are decreasing and the number farms with a property of more than 100 hectare are continuously increasing. Since the early 1900´s the total area of Swedish cropland has reduced due the extensive forest planting. The small fields has been ineffective to use with today´s technology and the decreasing prices for cereals. In the later years the prices for cereals have increased accompanied by an increased interest of reclamation.

Our purpose was to find the highest present value in either reclamation or continued forestry on a clear- felled area in the high productive areas of Östergötland and Västergötland. Prices for all the stages in a growing spruce generation of 55 years were discounted to year 0. The same was done with the scenario of reclamation. The contribution margin for every crop that typically grows over a time period of 55 years in Östergötland and Västergötland were discounted to year 0. The costs for reclamation differ between the farms. Three different cases were compared; one without economic benefit from the European union, one with benefits until year 2020 and one with benefit the whole time period.

The results show that the costs of reclamation need to be low for it to be economically to turn forestland into cropland without receiving the European union subsidies. The same result was found in the case with subsidies until year 2020. The result is however remarkably different in the third case were the farmer gets subsidies during the entire period. In that case, the costs for turning the forestland into cropland only needs to stay under 86000 Swedish kronor per hectare to make it profitable.