Home About Browse Search
Svenska


Andersson, Karl, 2013. Växtbäddar för stadsodling. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
988kB

Abstract

Stadsodling finns redan i flera av våra städer och resultaten från projekten som idag drivs är goda och det är dags för nästa steg i utvecklingen mot ett grönare och mer hållbart stadsrum. Rapportens frågeställning är en teknisk vinkling av de mjukare värdena som normalt diskuteras när det gäller stadsodling: Går det att ta fram en generell typ av växtbädd för gemensamma fritidsmässiga odlingsytor i stadsmiljö för växtzon I? Hur skulle den i så fallvara uppbyggd?

För att besvara frågeställningen gjordes ett urval av köksväxter man normalt kan hitta i trädgårdsodlingar. De krav urvalsväxterna hade på växtjord sammanställdes och sedan kontrollerades de mot de beskrivningar som normalt används som stöd vid anläggning idag, AB Svensk Byggtjänsts publikationer Anläggnings AMA 98 (1999a) och RA Anläggning 98 (1999b). Det visade sig att den sandiga siltjord som borde passa samtliga växter i urvalet utgjorde en av de standardjordar som anges i Anläggnings AMA 98.
Även gällande växtbäddens uppbyggnad konsulterades AB Svensk Byggtjänsts två beskrivningar. Det visade sig att det fanns fyra olika växtbäddstyper men att endast en verkligen stämde in på de krav som stipulerats av urvalsväxterna då de befintliga markförhållandena i urban miljö oftast är otjänliga för odling. I den växtbäddstypen luckras terrassen till ett djup av 200mm innan den fukthållande mineraljorden samt den mullrika växtjorden förs på. Vardera påfört jordlager ska ha en tjocklek på 300mm vilket ger ett totalt växtbäddsdjup på 600mm. Det är viktigt att mineraljorden utgör en textuell övergång mellan terrassen och växtjorden. Då de befintliga jordarna i urban miljö oftast är ditförda eller blandade går det inte att ange en specifik mineraljord som standard. Växtbädden får inte anläggas på lokalen om exempelvis grundvattnet finns närmre terrassen än en meters djup.

Även de markkemiska egenskaperna angivna i Anläggnings AMA 98 och RA Anläggning 98 jämfördes med vad annan litteratur i ämnet angav och bedömdes fungera bra.

Litteraturstudien har alltså visat att det går att ha en standardväxtbädd för stadsodlingsprojekt men att de urbana jordarnas stora diversitet gör att jordprover på terrassen måste göras på varje lokal innan val av mineraljord görs.

Main title:Växtbäddar för stadsodling
Authors:Andersson, Karl
Supervisor:Delshammar, Tim
Examiner:Bensch, Åsa
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY001 Landscape Engineer Programme 180 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:stadsodling, växtbädd, guerilla gardening, urban farming, AMA, jord, urban miljö, social hållbarhet
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2655
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2655
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:23 Aug 2013 14:10
Metadata Last Modified:23 Aug 2013 14:10

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics