Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 – 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader.
Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar. Syftet med denna studie är att identifiera beslutsvariabler som kan förklara varför samarbetsformen inte är vanligt förekommande inom svenskt lantbruk. Fokus ligger på samarbeten två lantbrukare emellan vilket betyder att stora driftsbolag där delägarna inte är operativt aktiva inte beaktas.
Studien grundas på olika kunskapskällor som kompletterar varandra för en djupare förståelse. Första delen utgörs av en litteraturstudie och en teorigenomgång där tidigare forskning nyttjas för att bygga en kunskapsbas. Denna mynnar ut i framtagande av en anpassad modell för att spegla den beslutssituation som uppkommer vid överväganden runt bildande av driftsbolag. Modellen ligger sedan till grund för den empiriska studien. Huvuddelen av arbetet utgörs av fallgårdsundersökningar som består av fyra kvalitativa intervjuer med lantbrukare med insyn i driftsbolags komplexa natur. Fallgårdar valdes ut med grund i arbetets syfte och avgränsningar.

Studien påvisar att beslutsprocessen är komplicerad vid undersökning av förutsättningar att bilda driftsbolag. Varje samarbete är unikt och personliga förutsättningar har en avgörande betydelse. Arbetet belyser de fördelar ett driftsbolag medför i form av ekonomiska, sociala och individuella förutsättningar som kan förbättras. En observerad nackdel av betydande karaktär är de inskränkningar i lantbrukarens självständighet som ett driftsbolag betingar. En slutsats är att denna nackdel är en av de förklarande faktorerna till vagt intresse för driftsbolag hos Sveriges bönder. Studien identifierar även kritiska faktorer som måste behandlas och beaktas i avtalsutformandet för att kunna bilda ett framgångsrikt driftsbolag.

Historically, agriculture has had lower profitability for a long time than many other industries. It is an industry that is characterized by capital intensive investments and many uncertainties. Collaboration between farmers is not new, as many as 60 to 80 percent of Swedish farmers collaborate in any form. Collaboration gives farmers the opportunity to reduce certain fixed costs. Previous studies illustrate the potential for a more integrated collaboration in the form of a partnership arrangement to generate additional economic benefits. The aim of this study is to identify the decision variables that may explain why partnership arrangements are not common in Swedish agriculture. The study focuses on partnership arrangements between two farmers, meaning that major operating companies where shareholders are not operationally active are not considered.

The study is based on various sources of knowledge that complement each other for a deeper understanding. The first part consists of a literature review and a theory overview in which prior research is used to build a knowledge base. This culminates in the production of a custom model to reflect the decision situation arising from considerations about the formation of the partnership arrangement. The model is the basis for the empirical study. Major part of the study consists of four qualitative interviews with farmers who are familiar of the complex nature of partnership arrangements. Case farms were selected based on the aims and limitations of the study.

The study demonstrates that the decision making process is complicated in examination of the potential to form a partnership arrangement. Each partnership is unique and personal circumstances are crucial. This work highlights the benefits of a partnership arrangement bring in terms of economic, social and individual conditions that can be improved. Observed disadvantages of considerable character are the restrictions on the farmer´s independence as an operating company manager. One conclusion is that this disadvantage is one of the explanatory factors to low interest in partnership arrangements of Swedish farmers. The study also identifies critical factors that need to be addressed and considered in the process of forming a successful partnership arrangement.