Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa. Ytorna är inte tillgängliga genom att vi inte ser dem eller kan vistas i dem. Ett krav som borde ställas så att fler tjänster från naturen och grönskan kan tillfalla dem som nyttjar ytorna.

Detta kandidatarbete i form av en akademisk uppsats ämnar att genom en granskning se hur olika verktyg tillgodoser att gröna och sociala miljöer skapas.
I arbetet granskas verktygen BREEAM communities, LEED for neighborhood development och Grönytefaktor.
Granskningen som gjorts i arbetet påvisar att grönskans omfattning varierar i verktygens uppbyggnad. I Grönytefaktorn anses grönskan vara den direkta lösningen så att grönytor inte ska försvinna vid en förtätning. Här pressas grönska fram enligt en kompenseringsprincip. Certifieringssystemen har istället visioner och mål, men kan idag inte tvinga fram grönområden, eftersom det inte än finns några obligatoriska krav på detta. Trots det kan verktygen ändå åstadkomma att nya grönområden bildas vid utveckling av städerna. Detta sker genom poängsystem, som ger en indikation på vilken nivå ett projekt har fullbordats. En eftersträvan om att nå så höga poäng som möjligt är då drivande i projekten. Vid användandet av verktygen vill man därför uppnå och svara mot så många kriterier som möjligt.

Ytor kan skapas, men om dessa verkar socialt och tillgodoser behoven av kulturtjänster är svårt att bedöma. Kulturtjänster infinner sig vid olika tillfällen, beroende på platsen och vem man är. En ekosystemtjänst genererar ofta fler ekosystemtjänster, något som indikerar på att ytor som är vistelsebara därför kan svara mot flera tjänster och behov. Även sådana som inte är självklara för den som designar grönområdet. Det är därför viktigt att utforma ytor för mer än en ekosystemtjänst, exempelvis rekreation.

Arbetet visar att verktygens avsikt är god, där grönskan är en struktur som bör och ska finnas i städerna. Genom att använda verktygen framkommer olika resultat. Alla bidragande till en god och hållbar stad, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Att skapa tillgängliga ytor som parker och torg finns som mål eller krav i verktygen. Trots det finns det nackdelar i verktygens uppbyggnad som visar att stadsplanering är komplex och en utmaning som inte än hittat sin lösning. Verktygen kan inte ge ett slutgiltigt svar, men vad vi vet är att grönskan är en nyckel i denna fråga.

When cities become densified to handle its urbanization, green areas are put under a lot of pressure. Green areas are important in many cases. During the 19th century parks became the savior of the cities. The parks would clean the city air from pollution and increase the low quality of life. Even though the green areas positive affect on human health and prosperity are well known today are not all areas available or qualitative. The green areas are not available since some of them cannot be seen or visited. A demand that should be set that enables more nature and green services available for those who use them.

The objective of this paper was to determine how different methods satisfies the creation of green and social environments. The methods including BREEAM communities, LEED for neighborhood development and Green Area Factor were analyzed and evaluated.

The evaluation in this paper indicates that the extent of the greenery varies depending on the structure of the different methods. The Green Area Factor method considers greenery to be the most crucial answer to not eliminating green areas during urbanization. It uses a method of compensation to force creation of greenery. The system of certification instead uses goals and visions, which diminish its power to create greenery since no mandatory demands exist. However, these methods can still enable the creation of new green areas when cities are developed. This can be achieved through a point system where an indication of what level a project has been completed. The endeavor to tally up the highest score is driving the project. Through the usage of the methods, the goal is to meet as many criterion possible.

Spaces might be created, however if they fulfill its purposes socially and the provided cultural services is difficult to determine. Cultural services take place at different times depending on type of area and who you are as a person. An ecosystem service often generates additional ecosystem services, which indicates that green areas that are available can serve many purposes and needs. Even purposes and needs that is not obvious for the designer. Therefore it is important to create spaces to something more than just fulfill ecosystem services, for example recreation purposes.

The paper shows the intentions of the methods are good. That greenery is part of the city structure and both should and will be in the cities. The methods reveal different results. All of them contribute to good and sustainable city environment, which include ecologically, economically, and socially. Creating available green spaces such as parks and squares exist as goals or demands in the methods. Even though there are disadvantages in the methods structures that highlight the complexity and challenge involved in city planning. The methods cannot provide a final perfect solution, however it can be determined that greenery plays a key role in this matter.