Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inom hållbar design har man under senare år börjat härma naturen för att hitta nya lösningar på människans problem. Naturens ekosystem fungerar som praktiska modeller för kretsloppsfungerande miljöer där energi och material tas om hand – precis som visionen för den hållbara staden. Genom att dels förstå ekosystemets uppbyggnad, dels övergången från ekologi till design, kan man efterlikna ekosystem i den urbana miljön. Designstrategin biomimik är en tillämpning av detta förhållningssätt, där man efterliknar naturens processer i arkitektur. Tack vare den ekosystembaserade designens omhändertagande funktioner har den även potential att vara en effektiv resurs i hanteringen av klimatförändringar. Strategin är trots detta relativt oanvänd i Sverige, vilket är bakgrunden till att jag undersöker metoden och dess effektivitet mer ingående.
I uppsatsen undersöks huvudfrågeställningarna: Hur kan man använda sig av ekosystembaserad design som grundar sig på forskning? samt På vilka sätt kan ekosystembaserad design bidra när det gäller hanteringen av klimatförändringar? Uppsatsen presenterar metoder, principer, problem och praktiska exempel för att hitta svar på dessa frågor.
Hållbar design och klimatförändringarnas påverkan på vår miljö är ett aktuellt ämne, vilket gör att fler yrken kommer involveras. Kunskaperna inom landskapsarkitektyrket omfattar många av de områden som ingår i detta arbete. I uppsatsen undersöks därför landskapsarkitektens roll i den ekosystembaserade designen, samt hur vi som yrkesverksamma kan arbeta med hanteringen av klimatförändringarna genom ekosystembiomimik. Syftet är att skapa ett underlag för diskussion och visa praktiska metoder som kan användas i arbetet.

Studien har genomförts genom granskning och analys av litteratur, undersökningar av praktiska projekt samt en intervju. Resultatet visar att efterliknandet av ekosystem är mycket komplext, vilket gör att det behövs tydliga forskningsbaserade metoder om ekosystembiomimik ska kunna fungera som ett effektivt medel mot klimatförändringar. Det kräver också ett bättre samarbete mellan olika discipliner i arbetet mot hållbarare miljöer.

In recent years, the mimicking of nature to find solutions to human environmental problems has been developing in the field of sustainable design. The ecosystems of nature are practical models for creating environments where energy and material flow in cycles – just like the vision for the sustainable city. By understanding the structure of ecosystems and the transformation from ecology to design, an emulation of ecosystems in urban environment is possible. The design strategy biomimicry is an application of this approach, where mimicking nature in architecture can create systems and functions which nature provides clear and functional models for. Because of the cycling functions of ecosystem design, the approach has also potential for being an effective resource in managing climate change. Despite of this, the strategy is relatively unused in Sweden, which is the reason why I have examined the method and its effectiveness closer.

The paper presents two main questions: How can you use a ecosystem-based design founded in research? and How can ecosystem-based design contribute when it comes to managing climate change? The paper presents methods, principles, problems and practical examples in approaching these issues.
Sustainable design and the impact of climate change on our environment is a current topic, involving several professions. Special knowledge in landscape architecture covers many of the areas included in this work. The role of landscape architects in ecosystem-based design is therefore examined in the paper, and how we as professionals can work with managing climate change through ecosystem biomimicry. The purpose is to create a basis for discussion and demonstrate practical techniques that can be used in the work.

The study was conducted through review and analysis of literature, the study of practical projects, and an interview. The result shows that there is a great complexity in mimicking ecosystems, which requires explicit research-based methods if ecosystem biomimicry is to function as an effective tool against climate change. It also requires better collaboration between different disciplines in working towards a more sustainable environment.