Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat. Ljussättning är likväl inte högt prioriterad då det kommer till stadsplanering och hamnar ofta i andra hand.
Genom en litteraturstudie undersökte jag hur man kan påverka människans rumsupplevelse och framhäva arkitektoniska kvaliteter med hjälp av ljus.

Flertalet av artiklarna jag fann var inte skrivna av landskapsarkitekter utan av miljöpsykologer, fysiker och läkare. Dessutom fokuserade flera på ljus inomhus och elektriska installationer. Dock finns det mycket att lära av andra vetenskapsområden och stor del av teorierna om inomhusbelysning går att applicera även utomhus.

När ögat nås av ljus passerar ljuset genom de yttre delarna av ögat och en kemisk reaktion i näthinnan skickar en elektrisk signal till hjärnan där en optisk bild skapas. Bilden formas i den bakre delen av hjärnan men även andra delar och en persons tidigare erfarenheter är involverade i den slutgiltiga perceptionen av ljuset. Liljefors och Ejhed presenterar sju faktorer som påverkar vår synupplevelse: ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, reflexer, bländning, ljusfärg och färger. Alla faktorer har en betydande roll för hur stadsrummet upplevs.

Ljus påverkar människans dygnsrytm och även kroppens produktion av melatonin, kortisol och många andra hormoner styrs av dagsljus. Vissa folkhälsoproblem kan vara möjliga att minska med hjälp av artificiellt ljus.

Jan Gehls teorier är de flesta landskapsarkitekter bekanta med och hans teorier om den sociala staden används ofta vid stadsplanering. Intuitivt verkar ljus kunna utnyttjas för att uppnå samma resultat, men hur det i praktiken ska gå till saknas det fortfarande svar på.

Det är brist på forskning inom ljussättning av stadsmiljön. Mycket av fokusen har riktats mot trygghetsaspekten, som självfallet är en viktig faktor, men det är hög tid att se ljussättning i ett större perspektiv. Om man kan förbättra det sociala livet i staden med hjälp av ljussättning kan hälsa, trivsel och estetiska värden höjas för alla.

The nothernmost parts of Sweden have no sunlight for 3 months every year and even the more populated south have long nights and short days during the wintertime. Together with a harsh climate this is one of the main reasons why people tend to spend more time indoors and less outdoors in the winter months. Seasonal affective disorder and sleep cycle disturbances are relatively common. Artificial daylight is now even used as medical treatment and results are good. Still, urban lighting is a small discipline and often the lighting is considered only after the architect has buildings, roads, flower beds and trees planned or even in place.

Through a literature study I investigated how lighting in a public space can enhance architectural qualities and affect the people that experience it. Many of the articles I found were not written by landscape architects, but by environmental psychologists, physicists or doctors. Also, most the articles focused on indoor lighting or specific light sources. There is, however, much to learn from other sciences and many of the theories on indoor lighting are applicable for outdoor lighting as well.

The light pass through the outer parts of the eye and a chemical reaction in the retina sends an electrical signal to the brain where an optical sensation is formed in the occipital region. The optical sensation undergoes further processing in higher areas of the brain, which rely heavily on previous experience, and results in a refined perception of the first visual input. Liljefors and Ejhed present seven factors that determine the visual experience of light: amount of light, distribution of light, shadows, reflexes, blinding, light colour and colour. All of which are readily controllable through proper planning of outdoor lighting.

Light influences human circadian rhythms, and the body´s production of melatonin, cortisol and many other hormones are controlled by daylight exposure. Important public health issues may be more dependent on artificial light than previously thought.

Jan Gehl is a leading authority on urban social life and his theories are often used in urban planning. It seems intuitively evident that his theories can be applied even to lighting of public spaces, but how to achieve this through actual lighting arrangements remains a missing link.
There is a paucity of research concerning the lighting of public spaces. Most of the research has focused on lighting and safety, an area that is undeniably important. Still, it is high time that the effects of lighting on social life in general is more thoroughly explored, so that knowledge gained from this can be used for the general good of the public.