Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Wildlife contributes with many benefits to humans but also brings economic costs. From being eradicated in Scandinavia the grey wolf (Canis lupus) is returning to South-Western Sweden and people are not used to its presence. In Scandinavia carnivores have to co-occur with humans in a landscape used for many different interests. Consequences of wolf establishments are e.g. competition for moose, depredation on sheep and attacks on hunting dogs. Wolf related issues are commonly highlighted in different media. People are expressing fears regarding wolves’ impact on e.g. the sheep industry, forest holding prices, house prices and the hunting activity. Fundamentally the conflict regarding wolf re-establishment might not concern the wolves per se, but rather how the local landscape is perceived (e.g. a scene for preserving cultural heritage or the conservation of species). There is an increasing urbanization trend in many parts of Europe and the intensity of a human-wildlife conflict is affected by social factors, e.g. low income affect people’s perception of vulnerability and therefore also increases resistance to acknowledged consequences pertaining to wildlife presence. Parts of Sweden’s countryside have poor opportunities for social development. This study investigated the potential impact of wolf occurrence on a number of economic interests and recreational and cultural values visible in the wolf debate in Sweden and also examined the development of socioeconomic factors that have the potential to influence the wolf debate. The study included all municipalities in Sweden divided in a wolf area and a wolf-free area. This study do not support the general magnitude of fears expressed in the recent wolf debate. However wolves probably enhance the already negative trend of number of sold hunting licenses which should be considered since the wildlife management in Sweden is based on hunters’ participation. Due to the strong symbol value of wolves, the negative socioeconomic development in the wolf area, and the underlying social factors affecting the intensity of conflict; wolves become a structural symbol of negative socioeconomic development, and thereby also enhancing the intensity of the wolf debate in Sweden. Since hunters participation is negatively affected by weak rural development and probably also wolves, it is needed to promote rural development and make wolves valuable to hunters. This study has also pointed out areas which are subjected to poor socioeconomic development and should therefore be prioritized for conflict mitigation measures in the future if wolves will spread to those areas. Thus, in Sweden with todays limited number of predation events, is social factors a more important driver of the wolf conflict than the actual direct consequences?

Djurlivet bidrar med många fördelar för människor men medför också ekonomiska kostnader. Från att ha varit utrotad i Skandinavien har vargen (Canis lupus) återvänt till Sydvästra Sverige och människor är inte vana med artens närvaro. Rovdjur i Skandinavien måste samexistera med människor i ett landskap utnyttjat av många olika intressen. Konsekvenser av vargetablering är t.ex. konkurrens om älg, predation på får och attacker på jakthundar. Det är vanligt att vargrelaterade frågor är framhävda i olika media. Människor uttrycker rädslor angående vargens påverkan på t.ex. fårskötsel, skogsmarksfastighetspriser, huspriser och jakt. Fundamentalt angår möjligtvis konflikten kring återkomsten av vargen inte arten i sig utan snarare hur det lokala landskapet upplevs t.ex. som en plats för att bevara kulturarv eller för bevarandet av arter. Det är en ökande urbaniseringstrend i många delar av Europa och intensiteten av en människa-vilt konflikt påverkas av sociala faktorer t.ex. låg inkomst påverkar människors uppfattning om utsatthet och ökar därför också motstånd mot erkända konsekvenser som en effekt av närvaron av vilt. Delar av Sveriges landsbygd har dåliga möjligheter för social utveckling. Denna studie undersöker den potentiella påverkan av vargförekomst på ett antal ekonomiska intressen och rekreations- samt kulturella värden synliga i vargdebatten i Sverige samt utvecklingen av socioekonomiska faktorer som har potential att influera vargdebatten. Studien inkluderar alla kommuner i Sverige uppdelat i ett varg- och vargfritt område. Denna studie stödjer inte den generella magnitud av rädslor som uttrycks i dagens vargdebatt. Däremot ökar antagligen vargen hastigheten på den redan negativa trenden av antal sålda jaktkort vilket borde tas i hänsyn eftersom viltvården i Sverige baseras på jägarnas deltagande. På grund av vargens starka symbolvärde, den negativa socioekonomiska utvecklingen i vargområdet och de underliggande sociala faktorerna som påverkar konfliktintensitet har vargen blivit en strukturell symbol för negativ socioekonomisk utveckling, och ökar därigenom också intensiteten i vargdebatten i Sverige. Eftersom jägarnas deltagande påverkas negativt av en svag rural utveckling och troligtvis också av vargförekomst är det nödvändigt att främja rural utveckling och göra vargen värdefull för jägare. Denna studie har även pekat ut områden som är utsatta för dålig socioekonomisk utveckling och borde därför vara prioriterade för konflikthantering i framtiden om vargen sprider sig till dessa områden. Således, i Sverige med dagens begränsade predation, är sociala faktorer en viktigare drivkraft i vargkonflikten än de faktiska direkta konsekvenserna?