Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Few scientific studies have studied the subject of longevity among horses over a longer period of time. The knowledge about the Swedish riding school horse population concerning injuries and diseases is insufficient. Generally speaking, riding school horses in Sweden have a more undiversified way to work and work more hours in the arena compared to privately owned horses that have more variety in their possible use. Statistical data from the insurance company Agria have shown that horses in riding schools and education facilities have 22 % higher risk to use their veterinary insurance and 79 % higher risk to be put down and use their life insurance, compared to horses in private care. To create an increased understanding for longevity is it important to have knowledge about the different causes of culling.

The aim with this study is to increase the knowledge and enable problem solving within the subject of longevity, median length of life and causes of death. We also aimed to study the developing of longevity and median length of life for horses from Ackordhäststiftelsen from the 1960s to present time. Further, we wanted to examine if the reasons for causes of disposal have changed over time. To be able to do this the study contains secondary data including details of name, age, and causes of disposal (divided into 13 categories) of 420 Swedish Coldblood horses and 400 Swedish Warmblood horses.

Formulation of questions:
• Is there a significant difference in the median age for Ackordhäststiftelsens horses depending on birth cohort?
• What is the most common cause of disposal for the entire population of horses and for the two different groups; Warmblood and Coldblood horses?
• Is there a difference between the most common disposal causes between birth cohorts and within each breed group?
This study found a significant difference in the median length of life dependent on when the horses are born. For the warmblood horses born 1967-1980 the median length of life was 22 year. Horses born 1980-1989 20 years and for horses born 1990 and later 13 year. For the Coldblood horses there is a similar trend but for horses born 1990 and later the median length of life is 18 year.
For the population the most common reason for culling was locomotor problems. The most common reason for culling differed between the birth cohorts but differences were mostly non-significant.

Relativt få vetenskapliga studier har studerat livslängden hos häst, till exempel över en längre tidsperiod. Även kännedomen om den svenska ridskolehästspopulationen gällande skador och sjukdomar är bristfällig. Generellt sett har ridskolehästar ett mer homogent arbetssätt med fler timmar i manegen jämfört med privatägda hästar, som har ett större spann av användningsområde från promenadhäst till tävlingshäst på elitnivå. Studie från försäkringsbolaget Agria har också visat att hästar som var utplacerade på ridskolor och utbildningsanläggningar löpte 22 % större risk att utnyttja sin veterinärvårdsförsäkring och hade 79 % större risk att avlivas och då utlösa sin livsförsäkring, jämfört med hästar i privat ägo.

För att få en förståelse för livslängden är kunskap och förståelse av faktorerna för avyttring av stor betydelse.
Studiens syfte är att ta reda på hur medellivslängden har utvecklats från slutet av 1960 talet tills idag för Ackordhäststiftelsens hästar och se vilka orsaker till avyttring som är vanligast förekommande samt om dessa skiljer sig åt då materialet delats upp i födelsekohorter.
Arbetets frågeställningar är:
- Finns det en signifikant skillnad på medianålder för Ackordhäststiftelsens hästar beroende på födelsekohort?
- Vad är de mest förekommande avyttringsorsakerna för hela populationen hästar samt för varmblod respektive kallblod?
- Skiljer sig de vanligast förekommande avyttringsorsakerna mellan födelsekohorterna inom respektive rasgrupp?
Arbetet är skrivet med hjälp av data från Ackordhäststiftelsen, erhållna som listor i Excel-format. Överlevnadsanalys med Kaplan-Meier diagram har gjorts. Median-överlevnadstider (inklusive 95% konfidensintervall KI) har räknats ut och grupperna har jämförts statistiskt. Jämförelser har dels skett mellan de olika rasgrupperna, dels inom rasgrupp mellan de olika födelsekohorterna. Den relativa fördelningen av dessa orsaker har åskådliggjorts i procent av totalt antal avyttrade, med 95% KI.

Det finns en signifikant skillnad på medianålder beroende på födelsekohort och rasgrupp. Hos varmbloden minskar medianåldern från 22 år (<1980) till 20 år (1980-1989) och till 13 år (>1990). För kallbloden följer en likadan trend för de två första födelsekohorterna men en mindre skillnad till den sista födelsekohorten, vilken är18 år. Detta står i viss kontrast till Wallins et al. (2000) studie där medianåldern ökade under studietiden. Största delen av varmbloden är placerade på ridskolor och utbildningsanläggningar vilket kan vara en av orsakerna till den sjunkande trenden. Att medianåldern skiljer sig mellan varm och kallblod i de två sista kohorterna kan bero på att kallbloden utför ett annat arbete jämfört med varmbloden som mestadels är utplacerade på ridskola. Fodervärdarna till kallbloden önskar ett kallblod som kan arbeta tre till fyra dagar per vecka och trivas med den mängden motion. En annan orsak som kan vara av betydelse är de olika inriktningarna för respektive ras avelsmål.

För hela populationen är den mest förekommande avyttringsorsaken problem i rörelseapparaten. För varmbloden ses en signifikant stigning mellan första och sista födelsekohorten för problem i rörelseapparaten. Dels kan detta antas bero på en mer utvecklad diagnostiseringsteknik. Dels kan det vara så att kraven på lektionernas intensitet på riskolorna har ökat i takt med att ridsporten i stort utvecklats och syns allt mer i media, samt att ridning måste alltmer konkurrera med andra fritidssysselsättningar. Mest förekomande i grupperna är problem i rörelseapparaten störst för varmblod emedan övergått till fodervärd är den vanligaste för kallblod. De vanligaste förekommande avyttringsorsakerna skiljer sig mellan de olika födelsekohorterna inom respektive grupp. För varmbloden i födelsekohort <1980 var ”fodervärd” vanligast, 1980-1989 problem i rörelseapparaten och för >1990 var såld den mesta förekommande orsaken till avyttring. För kallbloden i födelsekohort <1980 och 1980-1989 var ”fodervärd” vanligast och för >1990 var problem i rörelseapparaten mest förekommande orsaken till avyttring. Andra förändringar kring avyttringsorsakernas utveckling som kan utläsas är en ökning av lynnesfel för båda grupperna. För varmbloden kan orsaken till detta vara att den traditionella ridskoleutbildningen förändrats över studiens tidsperiod, från ryttarutbildning till hästutbildning. För kallbloden kan detta bero på skillnader i användningsområde då incidenter kan uppstå speciellt vid körning. Dessa kan leda till framtida obrukbarhet, flera hästar angavs som obrukbara vid körning i denna kategori.