Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hunden härstammar från vargen och genom avel har människan lyckats ta fram många olika raser. Aggressivitet är ett av hundens ursprungliga beteenden som människan ännu inte avlat bort helt och förmågan att skada människor och djur finns kvar. Vad som utlöser ett aggressivt beteende är individuellt men kan exempelvis vara rädsla, smärta, sjukdom, tidigare upplevelser och erfarenheter. Oftast har aggressiviteten inte bara en orsak utan flera orsaker i kombination med varandra.

Hos vissa individer blir aggressiviteten för svår att hantera och därmed inte acceptabel för människor och andra hundar. Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att avla fram hundar med extremt stor kamplust och hundar som lätt blir retade och biter. Det är även förbjudet att avla fram hundar som bara med svårighet kan förmås bryta ett angrepp och hundar som har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar.

2008 trädde en ny lag i kraft i Sverige. Lagen gjorde det möjligt för polismyndigheten att omhänderta hundar som orsakat skada eller avsevärd olägenhet. Det är upp till den enskilde polisen att avgöra vilken hund som ska omhändertas. Det innebär att vilka hundar som omhändertas i stor utsträckning påverkas av polisens erfarenheter och potentiella fördomar. Hundar som omhändertagits testas i liknande situationer som den omhändertagits för. Testet sker på ett säkert sätt där inga människor eller djur riskerar att komma till skada.

2011 förbjöds 13 hundraser i Danmark eftersom de ansågs vara för farliga. Raserna skulle fasas ut ur landets hundpopulation. I början av 2013 kom dock ett förslag om att upphäva lagstiftningen om de förbjudna hundarna då förbudet ansågs ha trätt i kraft utan bevis för att de 13 hundraserna skulle vara farligare än andra raser. I Sverige finns inget förbud mot några hundraser men den Svenska Kennelklubben tar avstånd från pitbullterrier eftersom den anses ha rasegenskaper som inte är sunda.

I media målas exempelvis raser som american staffordshire terrier, pitbullterrier och rottweiler målas upp som farliga hundar och därför gjordes en studie för att undersöka om några raser var vanligare förekommande vid omhändertagande än andra. Det undersöktes även om omhändertaganden var vanligare i något län än i andra.

Studien visar att andelen omhändertagna hundar är större för de utvalda påstått aggressiva raserna amerikansk bulldog, amerikansk staffordshire terrier, boerboel, centralasiatisk ovtjarka, dogo argentino, fila brasileiro, kaukasisk ovtjarka, pitbullterrier, rottweiler, sarplaninac, staffordshire bullterrier, sydrysk ovtjarka och tosa än för andra raser. Andelen omhändertagna blandrashundar minskade något under perioden 2010-2012, medan trenden för övriga rasgrupper inte var lika tydlig.

Studien visade även att andelen omhändertaganden är större i Stockholms län än i övriga län. Andelen ökade betydligt i Skånes län och minskade något i gruppen av län utanför de tre storstadsregionerna, medan trenden i Stockholms län och Västra Götalands län inte var lika tydlig.

Sammanfattningsvis antyder studien att hundar av vissa raser är mer aggressiva än andra. Mängden aggressivitet hos en individ beror dock även på hur den är uppvuxen och tränad samt på dess hälsa. I fortsatt forskning bör därför även effekterna av faktorer som ursprung, uppfostran, ägarens ålder med mera studeras. Det är kanske i första hand ägaren och inte rasen som gör en hund farlig.

The 1 st of Januari 2008 a new law came into force in Sweden which made it possible for the Swedish police to take into costody dogs that caused injury or inconvenience. In 2010 Denmark banned 13 breeds because they were considered too dangerous. In early 2013 it was proposed to the Danish parliament to repeal the law, claiming that it was unclear and that there was no evidence that the 13 breeds were more dangerous than other breeds. In Sweden there is no ban on specific breeds but the Swedish Kennel Club renounces the Pitbull terrier because it is considered to have characteristics that are not healthy. The purpose of this study was to investigate whether certain breeds are more commonly represented in arrests of dangerous dogs that could be expected by chance alone. Additional purposes were to investigate if the arrests are more common in any of Sweden’s counties, and if there are any discernible recent trends over time. Data on the number of dogs of different breeds arrested during 2010, 2011 and 2012 were collected from police registers and compared to the number of dogs registred by the Swedish Board of Agriculture at the end of each year. Breeds included in the Danish ban and three additional breeds frequently claimed to be dangerous (American bulldog, American staffordshire terrier, Boerboel, Central Asian ovtcharka, Dogo argentino, Fila brasileiro, Caucasian ovtcharka, Pitbull terrier, Rottweiler, Sarplaninac, Staffordshire bullterrier, South Russian ovtcharka and Tosa) were considered as a group and compared to all other purebred dogs and to all mixed breeds. Breed groups and county groups were compared by Chi-square analysis for each year separately. Dog of the selected breeds were more commonly taken into costody than other purebred and mixed breeds (risk ratio>3.7; P<0.001). Arrests were more common in the county of Stockholm than in the counties of Gothenburg and Skåne as well as all other counties together (risk ratio>2.7; P<0.001). However, the proportion of arrests in the county of Skåne increased during the studied period. It is concluded that dogs of alleged aggressive breeds are more commonly arrested than other dogs and that arrests are more common in the county of Stockholm than in other Swedish counties. The study supports the idea that some breeds can be identified as more aggressive than others.