Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Traditionally risk-based measures have been used to assess animal welfare in legislation and certification schemes. With increased knowledge and research, debate today tends to focus on and advocate the use of animal-based measures. However this is not a panacea for welfare and the most sound conclusion should be that assessment of animal welfare needs both. The aim of this thesis is to identify the points that need to be taken into consideration to find the optimal balance in the use of input and outcome measures according to the aim of the assessment and how these should be applied when designing a certification scheme? To answer this, a comparison of the use of resource-based, management-based and animal-based measures in two certification schemes for dairy cow welfare, Freedom Food (UK) and Svenskt Sigill (SWE), was made. To enable the comparison, six general categories regarding welfare were defined (feed, water, health, environment, management and behaviour) and assessment points of the two schemes divided accordingly. Both schemes predominantly use input measures with the exception of a slightly more balanced use of input measures and outcome measures regarding both behaviour and health. There was a tendency of animal-based measures being non-specific, thereby not being valid or reliable.

The conclusion drawn from this thesis is that there are too many parameters that might differ between different certification schemes, e.g. number of assessment visits and assessment time, budget, etc., and therefore a statement of a general approach cannot be made. Instead I describe a number of key points that are important to consider when choosing between and balancing the use of risk-based and animal-based measures: 1) Risk-factors known for impairing welfare should not be allowed. 2) The difficulty to modify some resources, especially those regarding housing, needs to be taken into account. Therefore the use of prior approval is recommended. 3) How long it takes for a change in a risk-based measure to affect the animal-based measure is important, e.g. breeding versus amount of bedding. 4) When the predictive value, i.e. the correlation, to a risk-based measure is high it can replace the animal-based measure. 5) Animal-based measures used must be valid, repeatable and feasible. 6) To consider the use of automated assessment of animal-based measures to make them feasible. 7) That animal-based measures are necessary for benchmarking and the implementation of threshold levels.

Traditionellt har riskbaserade mått använts för att bedöma djurvälfärd i lagstiftning och certifieringssystem. Med en ökad kunskap och forskning så tenderar diskussionen idag att fokusera och förespråka användandet av djurbaserade välfärdsmått. Detta är dock inte en universallösning för djurvälfärd, utan den mest sunda slutsatsen borde vara att bedömning av djurvälfärd behöver båda. Målet med detta examensarbete är att identifiera de frågor som måste beaktas för att finna den optimala balansen mellan användandet av riskbaserade och djurbaserade mått för målet med bedömningen. Om detta är möjligt, hur ska detta tillämpas när man utformar ett certifieringsprogram? För att svara på detta gjordes en jämförelse mellan två certifieringsprogram för välfärd hos mjölkkor, Freedom Food (UK) och Svenskt Sigill (SE), gällande användningen av resursbaserade, managementbaserade och djurbaserade mått. För att möjliggöra jämförelsen definierades sex generella kategorier gällande djurvälfärd (foder, vatten, hälsa, miljö, management och beteende) och kontrollpunkterna för de två programmen delades in därefter. Båda programmen använder sig främst av resursbaserade och managementbaserade mått med undantaget av en något mer balanserad användning gällande hälsa och beteende. En tendens som noterades var att djurbaserade mått som användes var ospecifika och därigenom ej pålitliga och användbara.

Slutsatsen från detta examensarbete är att det finns för manga parametrar som kan variera mellan olika certifieringsprogram, som antalet besök och besökstiden, budget med mera, och att det därför inte går att uttala sig om ett generellt tillvägagångssätt för att konstruera ett certifieringsprogram. Istället beskriver jag ett antal nyckelfrågor som är viktiga att betrakta när man väljer mellan och balanserar användandet av riskbaserade och djurbaserade mått: 1) Riskfaktorer kända för att försämra välfärden ska inte vara tillåtna. 2) svårigheten att modifiera vissa resurser, speciellt de relaterade till inhysning, måste beaktas. Därför rekomenderas användandet av förprövning. 3) Hur lång tid det tar för en förändring av ett riskbaserat mått att påverka det djurbaserade måttet, till exemple avelstrategi kontra strömängd. 4) När det predektiva värdet, korrelationen, mellan ett riskbaserat mått är högt så kan det ersätta det djurbaserade måttet. 5) Djurbaserade mått måste vara gilltiga, repeterbara och genomförbara. 6) Att överväga användandet av automatiska bedömningssystem gällande djurbaserade mått för att göra dem genomförbara. 7) Djurbaserade mått är nödvändiga för benchmarking och införandet av tröskelvärden.